Ibland...

...undrar jag varför inte fler småbarnsföräldrar skiljer sig. Kvalitetstid med Per nu för tiden är när han stannar hemma extra länge på morgonen så att vi ska hinna städa medan de stora barnen är i skolan/dagis. Och frågan är hur mycket kvalitet det är eftersom han måste jobba igen tiden på kvällen?

Men sen när man får ett sånt här leende från sin bebis vet man att det bara är den andra föräldern som uppskattar det lika mycket som man själv. Det kanske är det som är limmet?

Pyjamaskille...

...på upptäcksfärd i skohyllan. :-)

Phu!

Äntligen är sjukdomsperioden över för denna gång! Efter två veckors Levignäll och missnöje så är han från och med idag en mycket nöjd bebis igen! Tur att man fortfarande har mjölk i tuttarna när bebisen matvägrar. Jag har fått ryggont av Levis öroninflammation, för tro mig när jag säger att Levi inte är ett litet lättviktigt barn nu för tiden. (Och det förtjänar kanske att tilläggas att jag inte är någon fast och fin atlet heller.) Fast det bryr Levi sig inte alls om utan vill bli buren hela tiden när han inte är kry. Av sin mamma. Pappa duger inte ett dugg. Och inte någon annan heller för den delen. Förrän idag!

Min kusin Matilda har hunnit vara här och hälsa på. Hon skulle se på ett synthmetallicband (?) med väldigt okomihågvänligt namn och passade på att bo hos oss. Mycket trevligt eftersom vi (konstigt nog) inte setts på flera år. Barnen blev väldigt förtjusta i henne, vilket inte alls är svårt förstås. Och sen fick vi choklad och blommor till dörren som tack. Av en tant, sa Elina som tog emot det hela. Kom gärna tillbaka snart (Matilda, alltså. Eller förresten - blombud är ju också alltid välkomna)!

Elliot hann ju också bli sjuk samtidigt som han skulle bli fotograferad i skolan. Som tur var blev även fotografen sjuk (tur för Elliot alltså).

I onsdags var det utvecklingssamtal med Elliot och hans fröken och det var ju (förstås) en fröjd. Han hade alla rätt på både diagnostiska provet i matte och sin svenskadiktamen. :-) Och så hade han skrivit en jättefin berättelse om ett troll! Gympan gick bra och han trivs dessutom i skolan. Bra fröken har han också!

Och vad har hänt mer...? Jo, fortsättning följer på allmän förskola-historien... Men det orkar jag inte skriva om nu.

Min lilla gnällig bebis...

Roligt och mindre kul

Roligt! Elina: Är det mitt fel att Levi är så kär i mig? Jag: Ja, du får sluta att vara så himla gulligt! Elina: Nä, det kan jag faktiskt inte!

Mindre roligt är att Levi har öroninflammation. Igen. Och Elliot verkar vara på god väg. Det är det värsta med hösten.

Tur att det finns tevespel som muntrar upp. Och en pigg lillasyster.

Häxa Surtant

När jag inte törs sova ordentligt eftersom jag är rädd att Levi ska få feberkramp, så förvandlas jag till Häxan Surtant mot min vilja. Med en otrolig självbehärskning låter jag det inte gå ut över barnen.

På tal om ingenting så måste pelargoniorna vara mina bästa sommarblommor hittills.

Nä, nu ska jag återgå till mina självbehärskningsövningar.

Leksak?

Nej, tack, inte när det finns en telefon i närheten!

Fullt ös medvetslös

Ibland tycker jag att det är så underligt att det känns som att tiden bara springer förbi hela tiden. När jag var liten kommer jag ihåg att jag tyckte att tiden gick långsamt. Men när jag funderar på allt man hinner pressa in på en vecka så är det kanske inte så konstigt ändå?

Förra veckan var det Pyttekör, gospelkör, besök av mamma och Tony, storstädning (av mig och Per), städ på dagis, jobbesök och jobb för både mig och Per, dopsjungning, kalas och middag (för mig, Elliot och Levi), förberedelse inför loppmarknad, loppmarknadförsäljning med hela familjen, bibliotekbesök, simskola för Elliot och Elina och därtill allt som alltid tillkommer i vårt liv såsom dagligt plock, packning av väskor, läxläsning, inköp av presenter, kånkning av barn, handling och matlagning, etcetera... Och så förstås en familjesnuva på det!

Någon gång kommer ekorrhjulet att sakta in och då kommer man att sakna att barnen var så här små. För så här små blir de aldrig igen! Här ser vi på Fångarna på fortet tillsammans. Lördagens höjdpunkt!

Och Levi håller oss fullt sysselsatta genom att ställa sig upp mot precis alla möbler precis hela tiden. Lillhjärtat!

Älskade unge!

Nu är pianot här. Vissa tycker dock att kartongen är roligast. :-)

I väntans tider

Jag och Levi väntar på mitt nya piano som Per så snällt åkte och betalade igår. Det ska  komma för en kvart sedan ... Levi passar på att ta en liten vilopaus på golvet under tiden.

Testar...

...att blogga från den nya telefonen. Men jag har inget vettigt att blogga om så jag ber att få återkomma.

Det är iskallt och vi ska krypa till kojs!