En vanlig ovanlig dag

Lördag i vår familj idag:
Levi snuvar.
Per storstädar med andra föräldrar på dagis mellan 10-14 (tack älskling!).
Jag städar här hemma. Behovet är STORT efter en stressig jobbvecka!
Jag och barnen hejade fram OS-silver till Charlotte Kalla. Hurra! (Även Levi hejade på "Salott".)
Elina och Elliot har varit på hiphop för första gången och det var tydligen roligt.
Jag träffade Micke från universitet på barnens dans. Han bor också i Knivsta!
Jag har klippt Levi. Han är lite besviken och säger att han önskar att det var lite större.
Elliot är på väg till Oscar.
Elina och Levi ska se lite Ninjago.
Elina planerar en första övernattning hos en kompis, fast det blir inte förrän nästa helg.
Jag passar på att jobba lite. (Och blogga.) Och så planerar jag en löptur.

Jag har dessutom vårkänslor (måste vara det gröna gräset som kommit fram som gör det) och känner mig full av energi! Hoppas det håller i sig ända till hösten.

Ha en härlig helg!!

Barnens mysiga koja!

Igår tog både jag och Levi oss en välbehövlig tupplur. :-)

Kärt barn har många namn

Mina barn är kära och kära barn har många namn.

Levi är väldigt nogräknad med vad man får kalla honom och inte. "Busunge" tar han direkt illa upp att bli kallad och föredrar "gullunge" istället.

Det sista han sa ikväll var: "Jag är lillchef mamma." DET var tydligen ett populärt smeknamn. :-)

Jag överlevde...

...även denna låååånga arbetsdag som inte är slut än på några timmar. Men nu är det bara tågresa kvar i alla fall. Jag har gräsligt ont i nacken och ska komma ihåg (för 999:e gången) att inte göra vanliga sit-ups. Min nacke klarar inte det. Och jag vet det. Och ändå gör jag sit-ups. = Kvalificerad dumhet.

Jo, just det. Jag hade fel ändå. Men jag törs nästan inte berätta av rädsla för att jinxa det hela och dra på oss dumma sjukdomar i onödan. Elliot hade något annat som tur var. Än det jag inte törs berätta alltså. Tur hur som helst för då kanske vi kan vara sociala enligt plan i helgen!

Februari 2014 i bilder

Äntligen lite snö! Ihärdiga barn tillverkade tre snögubbar och jag åkte längdskidor för glatta livet. Tyvärr är underbart för kort och nu är gräsmattan grön igen.

De stora barnen har äntligen börjat gilla melodifestivalen! Vår gemensamma favorit Yohio gick vidare till final på direkten. Per och Levi var mer måttligt intresserade.

Elina var helt färdig efter en utedag i skolan och en playdate hos Natalia.

När snön smälte byttes skidorna ut mot löpskorna. Ska springa vårruset med jobbet igen och tjejmilen med Anna, Annica och Katinka. Måste således träna! 5 km gick ovanligt lätt om än ovanligt sakta.

Tillverkade egna laxburgare som jag och Elina gillade. Övriga inte så mycket. Mycket möda för lite ull.

Och nu är jag inne i hektisk jobbvecka nr 1 av 2. Idag jobbar jag 7-22. I Habo. Snart helg igen (rabblas som ett mantra)!

Man ska aldrig ropa hej....

När det gäller sjukdomar (och särskilt magsjuka) är jag född pessimist. Jag är gift med en optimist som alltid tror att han inte ska bli magsjuk just den här gången (har hittills hänt en gång) och jag älskar honom för det.

Men.

Jag har alltid rätt.

Per är på väg att hämta Elliot från skolan i detta nu.

Fan. Med 4 bokade kundbesök denna vecka och 3 nästa vecka är det inte direkt optimalt. Inte ens i närheten. Förlåt jobbet.

Helgen

Helgen blev inte som tänkt, men efter att ha omvärderat och trott det värsta så blev den ju bra ändå! Levi piggade på sig ganska snabbt (och trots lite psykbryt hos mig) har övriga ännu inte insjuknat. Istället för släktbesök blev det träning och bakning för hela slanten. Jag har förfärlig träningsvärk efter 7 km skidor och 5 km löpning, men det är härligt! Jag bakade moster Fia som skulle stå ute och svalna. Hade bara inte räknat med 5 cm snö på bron (som jag och Per fick pensla bort - kände mig som en arkeolog).

Nu är det hårt arbete som gäller i veckan. 4 kundbesök på 4 dagar. Woop woop, bara att sätta igång!

Filosoferar

Möjligen något hög på skurmedel och ytdesinfektion (ja, jag sanerar alltid för tidigt så att jag helt säkert ska få göra om det igen inom kort) så går jag omkring här hemma och funderar på livet.

Livet innehåller så många delar. Jobb (vad vill jag egentligen göra hela resten av livet), familj (kunde liksom inte vara nöjdare), lite oväntade otrevligheter (har inte riktigt tid att vabba, men vill inte ens ta upp det med Per som är så otroligt stressad just nu), lite oväntade trevligheter (inte alla impulsbokar sina utlandsresor, men det gör jag!) och planering (herregud livet är ju ett enda logistikprojekt). Alla delar ska man få ihop. Och medan vi planerar och planerar om tågar livet förbi och jag är snart 37 år (HJÄLP!) och prioriterar vi verkligen rätt? Det svåraste är att det alltid finns ett alternativt (eller många förstås) liv som man inte väljer och tänk om det vore bättre? Ska man nöja sig med att allt är bra eller satsa högre (eller möjligen lägre)? 

Jag blir inte klokare av allt det är ostrukturerade grubblandet heller utan snarare rynkigare.

Levi är på bättringsvägen, men låter meddela att han är lite lös i halsen. Återstår att se vad det innebär.

Ändrade planer

Istället för att packa till Piteåresan imorgon har jag tagit hand om en magsjuk lillgubbe. :-( Vi bokar om biljetterna och tar nya tag om några veckor, men jag hade verkligen sett fram emot att träffa alla i helgen. Levi är på bättringsvägen, men har inte velat släppa mig ur sikte under hela natten och dagen. (Positiv effekt av detta är att Per fått ta hand om kräktvätten.)

Sunday bloody Sunday

Jag och Per försökte få till en skidtur tillsammans. Per skulle bara handla skidor, få skidor monterade och valla innan kl. 13. Gick så där. Han hittade i och för sig utrustning, men den lät sig inte monteras i ett nafs. Får bli en skidtur tillsammans en annan dag. Istället blev det lunch och lite (fönster)shopping medan vi hade barnvakt en stund.

Jag fick däremot en underbar skidtur på egen hand! Det var -2 grader och strålande sol, jag var på gott humör och vallan funkade fortfarande utmärkt. En härlig tur på ca 4 km!

Efter skidturen bjöd vi barnvakterna på mat. Det här med rostbiff. Den ska enligt Vår kokbok vara 60 grader för att vara rosa. Jag gillar verkligen inte blodiga biffar så jag satsade på 65 grader (med dubbla termometrar, en analog och en digital). Ändå blev det en riktigt blodig biff! Vad gör jag för fel?

Idag har jag ont i de mest underliga musklerna. Mest har jag tränat ljumskar, axlar och ländrygg (?!) tydligen.

Nu jobba jobba jobba och på fredag drar jag och Levi till Piteå! Jippi!

Mysig dag!

Hann inte med den vanliga fredagsstädningen (skönt!), utan gjorde stan med Levi istället. Köpte nyttiga saker såsom underkläder, kolsyra och ett litet armband, åt god indisk lunch och hämtade sedan övriga barn och åkte till frissan med Elina. Trots försök att övertala henne att låta bli, så klippte hon av sitt långa hår med slutklämmen "Det är mitt liv!" (det ska börjas i tid...). Hon blev så fin! Avslutade dagen med ett familjeråd som innebar att vi bokade en resa till Cypern! 

Idet väntar...

Jag är nog egentligen en björn. Skulle vilja gå i ide ett litet tag. Har nästan gjort det faktiskt. Lagt mig och snusat in mina barn och somnat så gott för att inte vakna förrän mitt i natten, helt snuvad på kvällen. Har kört med bakvänd psykologi. Först lärde vi Levi somna i sin säng (och de andra barnen också fast för många många år sedan) och sedan var jag så gos-sjuk efter att ha varit borta från dem i två hela dagar så jag övertalade dem (varken Levi eller Elliot ville egentligen) att somna i vår säng. Så mysigt!