Idag har jag sjungit på dop i Stockholm (dålig tajming, men inplanerat sedan maj) och familjen följde med som sällskap (min familj alltså för den som möjligen kan ha trott att jag pratat om en annan). Det var bara det att bilresa/lördagsgodis var en dålig kombo och Elliot kräktes på hemvägen. Nu mår han bra igen efter lite frisk luft och mat.
För övrigt packar vi på. Jag kan knappt vänta till fredag! Ju mer hemmet börjar likna ett trist förråd ju mer vill jag härifrån. Den som väntar på något gott...osv....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar