Längtar

Jag längtar efter hela min släkt. Familj är bäst. Vänligen flytta närmare.

Vilken helg!

Helgen avslutades med fantastiskt väder! Vi hade mycket trevligt sällskap av Lena och Björn.

Man kan nog aldrig bli less den här vackra utsikten från toppen av Gesundaberget!

Min evige slalomkompanjon. De andra barnen åker bara ifrån oss hela tiden. :-)

Grillmästarna bjöd på god korv!


Lite blåst gjorde inte så mycket, eftersom det var +16 grader.


Nöjd kille efter dagens slalomtur.

Äntligen!

Äntligen här igen! Det är en månad sist och det märks. Knappt någon snö på marken alls. Detta blir troligen sista slalomhelgen.

Myyyys!

 

Lite småsprickor i Siljan idag.😄

 

Elina i en trollskog.

 

Färre...

...sådana här nätter tack! 

Detta inlägg skrevs lördag morgon, men har inte gått att publicera förrän nu.

Har varit på barnakuten med Levi från kl. 04:00. Har gått från döende trött (jag alltså) till relativt normal igen, allt utan en enda gnutta sömn (eller mat). Levi har äntligen somnat (oroligt, efter cirka 15 toalettbesök sedan vi kom hit).

Nu är klockan 9:05 och vi väntar (fortfarande) på provsvar. Eller några svar alls. Allt (snabbsänkan och den 39-gradiga febern) tyder på virus. Alternativen verkar vara magsjuka, förkylningsvirus, förstoppning. Tack och lov inga tecken på blindtarmsinflammation. Att lavemanga eller inte verkar vara dagens fråga. Och det är jag som ska bestämma! Som aldrig själv haft förstoppning eller har några medicinska färdigheter alls. Min roll är ju bara mammarollen. I den ingår tydligen detta beslut. Allt medan Per försöker supporta via sms.

Medan jag väntar (och väntar) passar jag på att undra vem som inredde detta rum och hur tankarna gick när det gjordes.

Jag tänker också på alla som har det såhär ofta. Sist vi var på akuten med Levi (förutom när han blev magsjuk utomlands) var när han fick feberkramper då han var 6 månader gammal. Jag borde alltså inte gnälla.

Levi mår nu bättre. Vi var hemma från sjukhuset lördag kl. 11:00. Han är hemma idag och troligen imorgon, men var ute och lekte flera timmar igår. Och det blev inget lavemang. 

Det är mycket nu...

Mycket på jobbet, (alltid) mycket i hemmet, mycket förkylningar och mycket planering. Jobbet har flyttat till Solna och jag har blivit en pendeltågspendlare. Fungerar förvånansvärt smidigt! Både bilen och jag (och troligen miljön) är glada att slippa 9 mil till Täby varje dag.

Annars ser det väl ut som det alltid gör. Eller förresten! Nu har vi inte bara ett handbollsbarn utan två! Elina har bytt sport. Tur att hon är naturligt duktig i det mesta hon företar sig. Hoppas bara intresset håller i sig. Vet ni hur mycket roligare det är att se en handbollsmatch än en karategradering (förlåt, men det är sant!)??