Sommar i stugan

Galna härliga liv!

Sällan har vi haft så kul! Kul med stora barn och vuxna som blir som barn på nytt!

Superman x 2!

Gullefjun!

Mer slänggunga...

Levi: "Jag hoppas att det här inte är en dröm."

Varför inte slå till på ytterligare en storvinst?

Och en tredje??!!

Sjukt kul spel! Vi vann säkert 7 bläckfiskar. Tur att vi inte har så mycket mjukdjur hemma. OBS, ironi.

Silltunnan gick det sämre med.

Galet roliga dagar är slut. Nu sover barnen gott i bilen som rullar hem mot Alsike.

Roligheter!

Stuvade om lite i planerna och är just nu på väg till Liseberg i dagarna två! 

Inte så livat ännu

Vi har varit hemma och grejat lite de senaste dagarna. Per har fixat med riktiga projekt och jag har målat om pallen.

Vi har också hunnit med en mysig dag i Sigtuna! Fast Elliot valde bort oss till förmån för en kompis. Är det så det kommer att bli från och med nu? Vi fick med oss ett extrabarn och lite kompisar i alla fall.

Sista dagen...

Sista dagen på mitt jobb! Surrealistiskt. Och lite läskigt att tänka på att det kommer ett nytt jobb sedan. Ett jobb där man inte kan jobbet (jag är inte bra på att vara en nybörjare för då behöver man visst något som heter tålamod), inte vet vad folk heter (ÅNGEST - det tar lite tid för mig) och där man inte vet om man kommer trivas. Men samtidigt känner jag mig lugn. Det går som det går och troligen går det bra. Jag är helt övertygad om att jag har fattat rätt beslut och det är ju huvudsaken. Och alldeles strax är det 3 veckors semester som hägrar!

Barnen och mina föräldrar kom igår. Äntligen är familjen samlad. Nu är jag en hel människa igen.

Tänk om...

Tänk om jag aldrig träffat Per och inte fått några barn, varit singel och bott själv. Då hade jag aldrig lagat mat. Jag hade köpt mat lagad av någon annan en gång per dag och kompenserat med fil eller yoghurt den andra gången. (Så nu vet du vad som väntar när barnen flyttar ut, Per.)

Men fy vilket ensamt liv det hade varit! Efter två dagar utan barnen (de är i tryggt förvar hos sin mormor och morfar) så håller jag på att längta ihjäl mig! Hit med en unge, helst tre, så jag får snusa in mig i deras nackar! Ni är väldigt varmt välkomna hem nu!

Dumma mig!

När jag på allvar börjar att träna igen (såsom nu till exempel) så får jag alltid följande två problem på köpet:

1. Ont i halsen. Som ett brev på posten. Min egen teori är att jag alltid är latent bärare av halsfluss som på något sätt triggas igång värre än vanligt av träning. Möjligen har jag helt fel. Andra teorier (och ännu hellre lösningar på detta problem) emottages tacksamt.

2. Ont någon annanstans. Detta har med åldern att göra. Jag varierar åtminstone ställena jag får ont på. Just nu är det höften. Som den gamling jag tydligen är.

Memory Lane

Vilken skillnad det är att vara på resande fot nu när barnen börjar bli stora jämfört med tidigare. Det som förut kändes som ett ganska stort projekt att rodda själv är inte längre några bekymmer. Tvärtom är barnen trevligt sällskap som jag verkligen gillar att hänga med.

När man är i Öjebyn blir allting nostalgi. Med barnen med mig tänker jag tillbaka på när jag själv var i deras ålder. När jag var 6 år, som Levi, flyttade jag med mamma från Arjeplog och det var då jag träffade Tony för första gången. När jag var 10 år, som Elina, lekte jag mycket med Sofia, Catarina och Åsa. Och så träffade jag Emma för första gången. När jag var 13 år, som Elliot, tyckte jag själv att jag började bli ganska vuxen (hahaha) och jag umgicks fortfarande med samma kompisar. Det var stort att börja i högstadiet och jag började läsa franska. Hela barndomen hände ju för ganska länge sedan, men mycket är sig likt i Öjebyn. Alla gator däromkring bär minnen med sig. De flesta bra. Hoppas barnen kommer att tänka tillbaka på sin barndom med samma känsla av att den var trygg och bra.

Elina mejlade mig bekymmer härom natten 😂

Semester, del 2

A L D R I G går tiden så fort som under semestern! Imorgon åker jag hem igen, men barnen blir kvar några dagar till.

Så mysigt vi har haft och har det! 

Vi har träffat kompisar i Luleå...

...varit till Svensbyn och lärt oss om vårt kulturarv tillsammans med Sofia, Catarina och alla våra barn.

Här fick man prova att tvätta som förr i tiden.

Man fick vara med vid mjölkning och separera grädden från skummjölken.

Och vi kikade på lite djur också.


Vi har ätit fantastisk mat på Tages! Men sällskapet var ännu bättre. Tänk att vi håller ihop efter 31 års vänskap. ❤️






Idag har vi varit på loppis nr 2, gjort stan och ätit god lunch med Maud.

En väldigt mysig vecka på det hela taget! Det som inte finns i kameran är Elliots badminton med John, middag hos Sofia och Andreas, lunch med morfar och Gunhild och lite annat smått och gott. Nu ska jag jogga en sista tur innan hemfärd. Tack Öjebyn för denna sommar!

Öjebyn

Äntligen "hemma"! Vi kom i fredags och har redan hunnit med loppis, släktlunch och bad på Hammenviken. Jag och Elliot har sprungit 5 km i mina gamla kvarter och jag har konstaterat att det mesta är sig likt. Tursamt nog har vi också fantastiskt väder! Lyx!

Ester var gullig och pratsam! ❤️

Jag och Per har 12-årig bröllopsdag idag (!!!), men den får vi fira när vi ses om en vecka. ❤️ 

En handbok, tack!

Jag kommer ihåg när vi skulle checka ut från BB med Elliot. Jag tyckte det var så konstigt att personalen anförtrodde oss honom utan minsta lilla handbok ens. Jag ville veta hur ofta man skulle byta blöja och bada sitt barn och barnmorskan svarade: "Så ofta det behövs." Dåligt svar! Med facit i hand gick det ju väldigt bra, trots allt.

Än idag kan jag dock sakna en riktigt bra handbok. Hur pratar man med sitt barn om puberteten eller får dem att känna att de kan vända sig till sin mamma med alla sina problem? Och hur vet man vilka kläder man ska köpa till sitt barn när det vuxit ur stl 164? Är det herravdelningen som gäller då? Och vad svarar man sin 6-åring som undrar om han kan behålla sin mammas kropp för gos även om hon är död? Jag försökte med att den blir kall (tyckte det var hemskt att berätta att den ruttnar), men finurlig som Levi är tyckte han att man kunde värma upp den med värmeblåsen. Det slutade i alla fall med att Levi hoppades att vi kunde dö samtidigt - "du av åldersgräns och jag av sjukdom!". Lilla vän. Tänk att jag inte kommer att vara viktigast i hans liv en vacker dag. Han kommer nog alltid att vara viktigast i mitt.