New York!

Först var det vigsel i Fresta kyrka lördagen den 13 oktober 2012 kl. 9.30. Här är de lyckliga nygifta och anledningen till vår fantastiska semester!

 

 

Och en nervös sångerska. Det är så svårt att sjunga när man helst vill gråta en skvätt.

 

 

Efter vigsel bar det av till Arlanda och därifrån vidare först till Island och sedan New York. Väl framme på Hotel Yotel (det fåniga namnet till trots var det fräscht, tyst och centralt) blev det tilltugg, drinkar och champagne på hotellet. Vi var totalt 10 st som hade åkt. Jag och Per gav upp först och gick och la oss ca 1.30 (7.30 svensk tid) medan övriga fortsatte ut...

 

5.30 ringde våra inre ringklockor och därefter väntade 12 timmars sightseeing med uppehåll för lite snabbmat. Hotellet låg vid Times square som var hyfsat ödsligt kl. 8 en söndagmorgon.

Vad gör man inte för att glädja sina barn?

Nr 1.

 



Nr 2.

 



 

När våra fötter hotade med att säga upp sig tog vi en sightseeingbuss och fotade lite höghus på vägen.

 



 

Målet var Battery park och därifrån tog vi färjan fram och tillbaka till Staten Island för att kunna se frihetsgudinnan lite bättre. Hon var minst sagt ståtlig.

 



 

Utsikten mot Manhattan var fantastisk och här kan man se bygget på ground zero.

 

 

Vi var för sent ute för att hinna in på museet vid ground zero, men vi gick och strosade utanför och hittade bland annat väldigt fina trätavlor utanför en lokal brandstation. Här står det "May we never forget" och vi kan väl inte annat än hålla med.

 

 

Efter 12 timmars sightseeing, främst till fots, somnade vi ovaggade. Måndag morgon mötte vi upp hela gänget för frukost på "Jimmys" och därefter åkte vi till New Jersey, till Woodbury outlet, och shoppade märkeskläder i många många timmar, största delen i hällregn. Bildbevis saknas. Därefter åt vi en fantastisk fin (och ännu fantastiskare dyr) middag tillsammans med hela resesällskapet på "Butter".

 

 På tisdagen hann vi med att åka upp till Empire state building, till 86 våningen. Vyn var förstås fantastisk!

 

 

Den enda bilden på oss båda.

 



 

Vi hann se lite mer av stan (till fots igen) och tog några sista bilder innan det var dags för avfärd tillbaka till flygplatsen. Men hjälp vilken taxiresa dit! Jag blundade och bad till högre makter och vi kom fram helskinnade som tur var.

 

 

Jag som hade oroat mig så för barnen, helt i onödan skulle det visa sig. Inte ens Levi hade längtat så mycket efter oss, även om han ogärna ville gå till mormors famn när vi väl kom hem. :-) Själv hann jag knappt längta efter barnen för innan vi hann blinka var resan slut. Jag har inte hunnit sortera alla intryck ännu, men vi har haft en härlig minisemester och sett så mycket på så kort tid! Sammanfattningsvis var maten onyttigare, människorna trevligare och fötterna gladare över att få komma hem igen än vad vi väntat oss.