Va - glutenintolerans?!

Elina är glutenintolerant. Egentligen är det helt fel att säga (skriva) glutenintolerans för det är ingen intolerans, utan en autoimmun, kronisk sjukdom. Celiaki heter den. Hur som helst. Hon har ju haft problem med magen i flera år och i många omgångar, så den diagnosen kom inte som en chock, utan som en lättnad. Vet man om problem kan man oftast lösa dem. Så var det verkligen i detta fall. Diagnosen för några månader sedan och den glutenfria kosten därefter har redan gett väldigt bra resultat.

Vi har varit på uppföljningssamtal hos läkare och vi har träffat en dietist. Läkaren nämnde som i förbigående när vi var på väg hem att alla i familjen ska ta blodprov (transglutaminasprov) och ett resultat på över 7 indikerar att man kan vara glutenintolerant (Elinas resultat var 13 och på andra provet 18). Resultatet fastställs därefter med en gastroskopi där man tar små prov av tarmluddet (som saknas på sina ställen om man är glutenintolerant). Jaja, här blev det långrandigt. I alla fall så gjorde jag som jag blev tillsagd och ringde vårdcentralen som aldrig hade hört talas om att alla i familjen skulle göra detta prov bara för att en diagnosticerats. Men jag kan ju vara en ganska drivande person i vissa frågor (och ibland är det väldigt bra), så jag stod på mig. I min värld väger gastroläkarens ord tyngre än sjuksköterskan på vårdcentralens. Så provtagning blev det.

Och vet ni vad - JAG är glutenintolerant! Va?! Jag som aldrig har problem med magen. Mitt prov var inte 13 eller 18 utan 107 (!). Så jag behöver inte ens ta ett blodprov nr 2, utan har fått en remiss direkt till gastro. Jag hoppas att de ska säga att ingen gastroskopi behövs eftersom det känns lite så där att få en slang nedkörd i halsen. När diagnosen är helt klar får jag ställa om kosten.

Detta var inte vad jag väntade mig en vanlig onsdag.


Kommentarer

Populära inlägg