Fredagsmys!

Vi sitter bänkade framför finalen av Let's Dance. Jag är nytränad, får fotmassage, njuter av barnens sällskap även om en sover och en spelar. Precis vad man behöver efter en jobbvecka!

Jag har dessutom hunnit med att rensa alla barnens garderober och varit med barn och farmor i Gränby och handlat nya sommarkläder och fikat gott!

I love fredagar!!

Vårruset!

Å, vad jag har sprungit idag! 5 km på 33 minuter. Inte illa av en så otränad som jag. Det var viljan och Jamilla som fick mig runt på den tiden. Vi stannade inte en enda gång. Det var superkul och vårt lilla Nordströmlag hade mysig picknick i gräset (bokstavligen eftersom ingen hade med någon filt) efteråt. Och så blev jag barnsligt förtjust över min första medalj. :-)

Aldrig mer

Aldrig mer ska jag träffa min farmor och farfar. Båda har dött inom loppet av 5 månader. Ture i Januari och Linnéa igår. Mina fina och älskade lämnar ett stort tomrum efter sig.

Aldrig mer ska jag åka hem till deras lägenhet, dricka trocadero och äta wienerbröd (som jag alltid blev bjuden på, aldrig gillade men aldrig vågade berätta det) och bli utfrågad om mitt liv. Aldrig mer ska jag dela sockerbitar med deras roliga sockertång. Aldrig mer ska jag sitta i deras trapphus och sjunga skillingtryck av hjärtans lust. Aldrig mer ska jag äta överstekta köttbullar där på juldagen. Aldrig mer ska jag sitta på deras soffa och läsa Aftonbladet. Aldrig mer ska jag få en klapp på kinden eller en kantig kram. Aldrig mer ska jag få höra deras utpräglade pitbondska. Aldrig mer.

Det känns väldigt väldigt ledsamt med aldrig mer.

Good cop

Jag tror att jag skämmer bort våra barn. Ofta säger Per nej och så underminerar jag hans beslut (som för övrigt inte alltid är så genomtänkta) genom att säga ja. Ibland omedvetet och ibland medvetet. Tur att Per inte är den argsinta typen, för hade det varit tvärtom hade jag blivit galen! Men så här tänker jag: Varför kan dom inte få kasta mjukdjur mellan sig från gatan till balkongen? Varför kan dom inte få en glass när det är 25 grader varmt? Varför kan dom inte få gå till lekparken en liten stund till fastän klockan är sent? Herregud dom har ju hela resten av livet fyllt med krav kvar ändå! Fast vi kanske borde köra på enad front, om inte annat för Pers skull. Det kan ju inte vara kul att vara "bad cop" hela tiden. :-)

Elliot har börjat planera för sin framtid. Han har berättat att han ska tjäna väldigt mycket pengar på sitt jobb och jobba hårt på vardagarna. (Bra tänkt!) För pengarna ska han köpa mat och hyra i första hand. (Som den ansvarsfulla person han verkligen är.) Han ska dock hyra en liten etta billigt för att få pengar över till roligheter. (Skönt att han inser att han måste flytta hemifrån någon gång. Det ville han inte för några år sedan.) När det viktiga är betalt ska resterande pengar gå till tevespel och det ska för övrigt fritiden göra också. Och lite godis. :-) Elliot har blivit så stor att det är galet! Stor och fin och fortfarande väldigt gosig som tur är.

Matchning

När jag för en gångs skull lyckats matcha barnens kläder tvingade jag dem till en fotosession. Vilken tur!

36 år!

36 år idag. Hjälp vad livet går alldeles för fort! Man får springa för att hinna med! Idag har jag dock inte sprungit så långt, utan faktiskt unnat mig själv att ligga i solstolen i flera minuter i sträck. (Tillräckligt länge för att solbränna pannan och bröstet.) Vill ni få extra solbränna med hjälp av reflektion så behöver ni inte ta er ner till vattnet. Det räcker med att komma hit. Mina ben är så vita att man behöver solglasögon för att inte få ont i ögonen. Ikväll är det schlager och Sverige har vunnit semin i hockey. En alldeles utmärkt födelsedag.

Min lilla stora

Avslutningssamtal på dagis idag! Lillan (som hon kallas även av Levi och som hon ett tag trodde att hon hette) är inte så liten längre. Om ni bara visste alla fina ord som sades om Elina idag och som gick rakt in i mitt hjärta! Jag vet förstås att hon är en helt fantastisk tjej, men det är ändå väldigt speciellt när någon utomstående bekräftar det.

Jag älskar dig

Jag älskar att lägga Levi. Då är han avslappnad, gosig och pratsam. Han berättar ofta om något som hänt under dagen medan han får kli på ryggen. Igår kväll sa han för första gången på eget initiativ "Mamma älskar mig". Jag antog att det var en kärleksförklaring till mig och fick akut hjärtknip. <3

Han sa också att Elliots pussar var äckliga. Inte fullt lika hjärteknipande. :-)

En fin helg

Pers mormor dog under helgen som gick, en vacker vårmorgon. Vi är förstås ledsna men tänker att fina glada Ingrid nog har det bättre där hon är nu.

Konstig nog går våra liv vidare och vi har njutit av en fin helg tillsammans. Jag har varit extra tacksam för alla fina människor jag får omge mig med. Vi har hunnit med både vänner och släkt dessa dagar. Särskilt tacksam är jag över våra fina barn. Det går inte en dag utan att jag tänker på det som tur är.

Inspirerad

När vädret är fint blir jag så inspirerad! Livet verkar så fullt av möjligheter och kanske borde man prova något nytt? Frågan är bara vad. :-)

Idag har jag varit i Stockholm och provat på skoskav. Snart ska jag prova på att städa och sedan se om lungorna vill följa med på en löptur (de blir så bångstyriga av allt pollen) och imorgon blir det dopsång och grillkväll. Härligt!

Du kan amma här

Har ni sett propagandavideon "Du kan amma här" på youtube? Bra budskap, usel sång. Den är tydligen bortplockad enligt artikel här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16655373.ab

Jag orkar inte bli arg över att någon enda människa kan tycka att det inte är en rättighet att amma var man vill, det gör mig enbart ledsen.

Om man helt bortser från att det är det bästa för barnet (vilket verkar uppröra en väldig massa människor av någon anledning) så är det ju väldigt praktisk. Maten är alltid varm och man kan aldrig glömma den. Och det är mysigt.

Jag tror inte att jag ljuger när jag säger att jag aldrig flashat ett bröst, trots att jag aldrig känt mig amningshämmad utan ammat precis där jag kunnat och velat. Vill man flasha bröst kan man väl göra det lika bra utan bebis? Och om man nu skulle råka visa en del av sitt juver (undrar om amningsmotståndarna inte klarar av kossor heller) är väl det inte hela världen? Förstör det verkligen någons dag eller aptit? Personen måste ju inte sitta och råstirra i hopp om att (inte) se ett litet bröst titta fram just när någon ska amma.

Jag förstår inte debatten, att den ens finns gör mig bara ledsen och uppgiven. Till amningsmotståndaren: Använd din ilska positivt och var irriterad över något verkligt problem istället! (Eller håll dig hemma.)

Så här ser en mätt och nöjd bebis ut. Låt oss behålla våra bebisar mätta och nöjda!