Vilka fina barn vi har! Varje dag är jag så tacksam för min familj och i synnerhet för barnen.
Elliot har redan hunnit fylla 13 år och blir 14 år i november. En snällare tonåring får man nog leta länge efter. Han är förståndig och otroligt hjälpsam. Han både erbjuder hjälp och hjälper till när han blir ombedd. Han är smart och har lätt för sig i skolan. Han gillar träning. Man märker verkligen att kompisar blir viktigare än att hänga med familjen ju äldre barnen blir och det gäller förstås framför allt för Elliot. Elliot gillar datorer, handboll och hängmattan.
Elina är 11 år och så gott som en tonåring hon också. Åtminstone till sättet. Hon är påhittig, nyfiken, rolig och smart. Hon har höga krav på sig själv vad gäller skolan och pianoläxan. Elina är en snäll unge och fungerar lite som en extramamma i familjen (ibland). Hon är lite slarvigare än Elliot och lämnar små spår efter sig i hela huset. Elina älskar att vara utomhus och får fräknar när hon är det. Elina umgås helst med sin bästis och de två är väldigt lika varandra. Positiva och fnittriga. Elina gillar pyssel, dans, piano, handboll och stugan (åtminstone om stugbästisen är där).
Levi är 7 år och en alldeles förfärligt gullig liten människa. Han är otroligt kramgo som person, våghalsig och klok. Han har väldigt mycket energi som behöver få utlopp, men kan också koncentrera sig på skolan, iPaden eller en bok väldigt länge. Levi älskar sin judoträning. Alla våra barn ärvde Pers "klättergen", men framför allt Levi älskar att klättra och klänga. Ju högre och farligare desto bättre (vilket hans mamma förstås inte håller med om). Levi är allas vår lilla skatt och blir väl omhuldad av alla i familjen. Men man märker att kompisar blir allt viktigare för honom också.
Det finns en charm med små barn. De är gosiga och så beroende av sina föräldrar. Men det finns verkligen en charm med lite större barn. Vi har så roligt och kan diskutera och umgås på ett helt annat sätt än tidigare. Jag hade aldrig kunnat tänka mig ett liv utan barn. Tänk vilken fattig människa jag hade varit då.
Denna blogg handlar om mitt liv. I mitt liv är familjen och framförallt barnen viktigast, men i takt med att barnen blivit stora skriver jag mest om vardagliga saker som jag funderar på. Det kan handla om hur man ska förmå sig att börja gilla matlagning eller hur kroppen kan motarbeta den enda träning jag verkligen gillar (padel). Lite så.
torsdag 24 maj 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Årets lista 2025
Gjorde du något 2025 som du aldrig gjort förut? Genomdrev du någon stor förändring? Jag provade en höghöjdsbana för första och sista gånge...
-
Jag är inte en person som lätt kommer på vad jag vill ha i födelsedagspresent. Men i år har jag kommit på att jag vill ha en klänning. Jag h...
-
Det finns som tur är liv fortfarande, bara inte på den här bloggen. Detta inlägg blir mitt sista. Jag började blogga 2007 när Elina var en b...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar