Att minnas resten av livet

Jag och Levi har fredagsmys (Per, Elliot och Elina är på disco). Jag har precis gjort välling och mina händer är kalla. Levi tar dem mellan sina och säger: "Jag värmer dina händer mamma." Jag svarar:  "Vilken snäll kille du är Levi." Levi säger: "Du är en näll mamma mamma." 

Älskade skatt!

"Jag vill nåna din arm"

Levi är rolig. När han ska somna vill han gosa med min överarm. Han kan vara ganska bestämd på den punkten. Igår kväll lät det så här: "Jag vill nåna din arm. Sicka hit den!"

Nattliga samtal

Nattliga samtal är ofta väldigt roliga (om man kommer ihåg dem när man vaknar). Jag och Elina (som sov i min säng eftersom hon var krasslig) hade ett sådant samtal inatt.

Elina: "Min tröja är helt blöt på ryggen."
Jag: "Du måste ha svettas."
Elina: "Nej, jag har duschat."
Jag: "Ta bara av den."
Elina: "Ok."

Förhoppningsvis var det feber hon svettades ut eftersom hon mår betydligt bättre idag. Elliot har ont i halsen och Levi är som vanligt idag efter att ha varit jättehängig igår kväll. Jaja, jag vabbar idag eftersom Per vabbade igår.

Vi har börjat dan med att se "Happy Feet 2" som var riktigt bra! Nu ska jag ta med mig de halvkrassliga barn som vill följa (Levi har förstås inget val) till affären och handla lite halstabletter och annat kul.

Och för er som är intresserade så har (Ä N T L I G E N) en avprickningslista kommit upp i barnens kapprum på Alsike skola. Föräldrarna ska själva göra ett halvt kryss när de lämnar sina barn på morgonen och nästa halva av krysset när de hämtar sina barn igen. Har kanske inte fått full genomslagskraft eftersom hälften av barnen var både lämnade och hämtade kl. 8:10 när jag lämnade Elina förra onsdagen. Utförligare information hade inte skadat, men den här gången får någon annan klaga. Jag har gjort min beskärda del och eventuellt lite lite mer.

Fredag!

Sedan jag slutade jobba fredagar har det blivit veckans skönaste dag! Hela helgen ligger framför en och jag får "äga" våra barn lite extra! Elina är ledig varannan fredag och så även idag. Men tro inte att hon nöjer sig med att vara hemma med mamma och lillbrorsan (om det inte händer nåt speciellt), nej, hon har bokat in en kompisdag från kl 10 till sen eftermiddag. Inte lik sina föräldrar, men inte heller oss emot. :-)

 

Jag och Levi ska städa lite och sedan pussla, vilket han verkligen gillar. Elliot upp i dagen! Kanske ut och kratta upp de sista löven också... Än så länge sjusover han den lilla prinsen.

 

Elliot får man hämta upp kl 13 när skolan slutar och nu för tiden är det inte ovanligt att även han vill ha en kompis med sig. Man lär sig att gradvis se lite mindre av sina stora barn.

Det går löss på båda skolorna så idag ska håren kammas. Tänk om man skulle hitta fullt av svarta små kryp. Hu! 

På lördag till söndag är det dags för min och Pers årliga julklappsshopping med övernattning. Så mysigt! 

Någon gång...

...ska jag låta alla stavfel som blir när jag skriver på telefonen stå kvar. Det blir nog lika delar intressant och förvirrande.

Igår var jag och Anna ute på en timmes promenad. Så skönt! Min första motion på evigheter tyvärr. Men en promenad är mycket socialare än en löptur.

Idag har vi köpt en ny lillbil! Den ska bli min nya pendlingsbil. Oväntat roligt faktiskt!

I måndags var jag i Malmö och imorgon ska jag till Tidaholm. Och Elliot fick hämtas från skolan idag med diagnosen "hängig och blek". Vem tusan är inte det den här årstiden? Levi säger att han också vill vara sjuk. 

Jag har verkligen inget vettigt att blogga om så nu slutar jag!

Rivstart

Rivstartade veckan med att stiga upp kl 4:30. (Flyget till Malmö gick 6:40.) Tyvärr rivstartade Levi med att haka på kl 5. Tack dagis för att ni är superflexibla och lät Levi sova innan lunch. Ni är toppen!

Sitter just nu i Malmö och funderar på jobb, tyfoner och familjen i en enda salig röra. Ska bli skönt att komma hem!

I helgen köpte vi (och sålde) en bil, var på bio (Elliots ena födelsedagspresent) och tvättade på dagis. Dessutom var Elliot på klassfest, Elina på sitt första disco och jag och Per på piratfest. :-) 

Discopinglan!

Piratfesten 

Biobesöket (Lasse-Maja)

 

Och TV4:s nya nyhetsankare ;-)

Håller andra på så här?

Är jag ensam om att "bråka" med skola och kommun? Ibland känns det så. Det dränerar mig dessutom på energi som jag kunde ha använt till något nyttigare.

Idag ska jag och Levi åka och titta på en lite nyare lill-bil. Ikväll kommer farfar och barnvaktar våra barn medan jag och Per ska på fest. På dagis. :-) Jag är dessutom jätteförkyld, men det blir säkert trevligt. Men först - frukost!

Look who´s talking

Oj, vad Levi pratar. Han pratar även när jag (försöker) borstar hans tänder. Och varje gång säger han: "Mormor har stora tänder." Det tycker jag är ganska kul.

Om jag frågar om han är min gullunge (vilket han naturligtvis är) så säger han numera: "Jag marodör och gullunge." Helt sant.

Det Levi inte hinner med hinner troligtvis ingen unge med. Igår sprang han omkring med en stor sax i munnen när jag kom på honom. Det är då man får övertala sig själv att andas lugnt och fint (och att lägga saxarna i en mer barnsäker låda).

Idag har jag JO-anmält Alsike skola.

Kort beskrivning av händelsen
------------------------
Som vårdnadshavare till Elina Bergstrand i F-klass FB Alsike skola har jag och min man Per vid upprepade tillfällen vänt oss till berörd personal på fritids samt till skolans rektor Pia Smårs för att påpeka att när vi lämnar vår dotter på morgnarna finns det ingen personal som "prickar av" henne (eller något annat barn) på någon lista, varför det inte finns någon som vet vilka elever som anlänt till fritidsverksamheten på skolan. Det är en stor skola (F-9) och det finns ingen möjlighet att skolan har koll på alla elever som strömmar in utan att pricka av dem på något sätt. Vi föräldrar har lämnat Elina till personal som hon inte känner och som inte vet vad hon heter. Det finns barn som blir lämnade av sina föräldrar utan att någon personal tar emot dem, eftersom det saknas rutiner för detta på skolan! Vi har, som tidigare nämnts, påpekat detta sedan 27 augusti i år (bland annat i tre mejl som bifogas) och får hela tiden svaret (muntligt via telefon) av rektor att detta ska åtgärdas, men ingenting händer. Senast idag lämnade jag Elina och hon blev inte "avprickad".

Jag anser att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt genom att:
------------------------
Skolan har ansvaret för eleverna under fritids- och skoltid. Skolan kan inte ta det ansvaret när skolan inte vet vilka elever som finns i verksamheten. Om personalen som tar emot barnen, mot förmodan, skulle komma ihåg alla barn som blir emottagna är det ändå en väldigt sårbar organisation. Läraren kan bli akut sjuk och då vet ingen vilka barn som finns i verksamheten. Vid en krissituation, exempelvis brand, måste skolan veta vilka barn som finns i verksamheten. Om mitt barn försvinner från området är det bra om någon vet att hon varit där.

Övrig information
------------------------

Jag bifogar våra e-postmeddelanden till berörd rektor.

Filer som bifogats anmälan och skickats till JO (borttagna från denna kopia av anmälan):
Mejlkonversation från föräldrar till skola.docx

Vi har för tredje gången (i måndags) kontaktat skolans rektor (på drygt två månader) för att påtala att fortfarande finns det ingen som prickar av/registrerar att vårt barn kommit till skolan. Rektorn har för tredje gången ringt och meddelat att detta naturligtvis ska åtgärdas omgående. Men imorse när jag lämnade Elina (åtminstone till en personal hon kände till - ett myrsteg framåt!) så var detta ändå inte åtgärdat!!

Vad ska man göra? Är JO-anmälan rätt väg att gå? Jag vet inte. Men hur svårt kan det vara att producera en lista och införa en ny och bra rutin på hur man tar emot barn på en skola? Detta faktum till trots är det ju inte något jag själv kan ansvara för. Den politiker jag mejlade för några veckor sedan tycker att problemen ska lösas på en lägre nivå. Det låter ju bra, men det händer ju inget!

Jag kan tycka att detta är ett icke-problem så länge inte något allvarligt inträffar, men jag har inte lust att vänta till dess något allvarligt inträffar!

Elliot

Jag har alltid vetat att jag ville bli en förälder. Vi hade några år av ångest när vi trodde att vi inte skulle lyckas bilda familj och nu har vi, fantastiskt nog, tre fina barn. Livets mirakel!

Först ut var Elliot för 9 år sedan. Min fina prins! Innan Elliot kom visste jag inte att kärlek kunde vara så gränslös och villkorslös. Det är så lätt att älska sitt barn.

Elliot - det som gör just dig så speciell är att du är så genomsnäll, att du har en härlig humor och faktiskt är klok som en bok. Sen är du ju en väldigt snygg kille. :-) Du är lätt att komma överens med, du har stark rättspatos och du är en utomordentligt snäll och ansvarstagande storebror. Jag kan inte tänka mig en bättre son!

Grattis på din stora dag (som du har förmånen att dela med din gammelmormor)! Många kramar från din mamma. <3 p="">

Halloweenkalas!

Idag har Elliot kompiskalas med Halloweentema. Vi har jätteroligt!

Familjen Annorlunda

Efraim Långstrump?

Dukat bord på spindelvävsduk. Hela Internet är fullt av Halloweensaker!

Godis med färgämnen. Tack EU.

Lite utelek.

Min gull-tiger.

Stora funderingar

Små barn har stora funderingar. När jag skulle lägga Levi ikväll sa han: "Jag nart voxen." (Jag snart vuxen alltså.)

Var får barn allt ifrån? I detta fall tror jag att han längtar efter att få börja tugga tuggummi, men vad vet jag egentligen? Kanske en tidig ålderskris?

Älskade älskling, vänta gärna väldigt länge med att bli vuxen!