Stug-längt!

Jag har väl aldrig längtat så mycket någonstans som till stugan de senaste veckorna. Det hör väldigt starkt ihop med att det snöar och töar i omgångar här och det gillar jag inte. Årstiden måste välja det ena eller det andra, annars blir det ju bara slask. Hit med riktigt vinter, brasa, skidåkning och mys!!


Av olika anledningar har vi inte kunnat åka till stugan på flera veckor, men imorgon smäller det! Jag har i princip förbjudit barnen att bli sjuka. (Och jag har inte underlättat direkt genom att ordna kalas på Leos lekland och stort släktkalas precis innan.)

Lista

En försenad nytt år-lista (jag kommer aldrig att lessna på listor)

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?

Det hoppas jag verkligen. Bytte jobb två gånger samma år till exempel. Oklart om det hänt förut. Ja, och så skickade jag iväg en lång tuss av mitt hår på narkotikaanalys (i samband med anställning på jobb nr 1) och så blev jag förälder till en tonåring (oh my God!).

 

Vilka platser besökte du?

Bland annat London, Turkiet, Piteå och Göteborg. En uttömmande lista skulle bli ack så lång.

 

Vad var din största framgång 2017?

Jag sökte och fick två jobb. Jag rehabiliterade bort min tennisarmbåge. Och vi höll ihop som familj ett år till.

 

Bästa köpet?

Pingisbordet? (Måste verkligen köpa något riktigt bra 2018 känner jag när jag skriver detta.)

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?

 Absolut!

 

Årets låtar?

Despacito (dock inte mitt eget val, men alla radiokanalers)

What about us

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Det var nog samma lika ungefär

 

Favoritserie?

The handmaids tale

Pretty Little liars

 

Bästa filmen?

Den där italienska kanske?

 

Vad gjorde du på din födelsedag?

Gruvade mig för 40-årsfesten?

 

Är det något du saknar år 2017 som du vill ha år 2018?

Mer snö i Alsike!

 

Nyårslöfte?

Äta mer vegetarisk mat.

 

Högsta önskan just nu?

Att jag ska vakna smal imorgon och ha riktigt svårt att gå upp i vikt.

En ursäkt till Elliot

Älskade stora barn. Du är vår försökskanin. Vårt första barn som alltid hamnar i en utvecklingsfas först av barnen i vår familj. Som har föräldrar som inte provat just den fasen ännu och således famlar lite i blindo.

Jag tänker på oss som en liten kvalitetsenhet därhemma som provar olika metoder, utvärderar, gör om och (försöker) göra rätt. Bara det att du inte är en process som vi ska förhålla oss till, utan vårt älskade barn.

Du får ursäkta oss nyblivna tonårsföräldrar om vi inte har kommit på det smartaste sättet att handskas med en tonåring. Vi kanske lägger oss i för mycket? För lite (nej, inte för lite va?)? Det du får komma ihåg är att vi alltid (A L L T I D) vill ditt bästa. Vi älskar dig alltid mer än du tror.

Ha lite överseende med oss så ska vi ha lite överseende med dig.
Och ha inte så bråttom med att växa upp.

Lång ledighet till ända

Julledigheten, den ovanligt långa för min del, är till ända. Men vilken kanonavslutning vi fick!

I fredags i gryningen åkte vi till Falun och kopparcupen. 

Elliot och Elina åkte med sina lag i bussen, så vi hade för ovanlighetens skull bara ett barn med oss i bilen. Vi bytte ett regnigt Uppsala mot snö i mängder i Dalarna. Vi hann med att se tre matcher (varav två vinster!) innan vi på kvällen åkte till stugan. Vi hann även med att klämma in ett besök i Falu koppargruva. Den guidade turen var otroligt intressant för såväl stora som små. Levi blev riktigt uppskrämd med historier om gruvdamen.

Vi hann med lite varm choklad och kortspel innan vi gick och la oss ovanligt tidigt.

I lördags var det verkligen kanonväder och vi hade handbollsuppehåll! Soligt och -5 grader. Jag tog en längdskidåkningstur och åkte sedan slalom med Per och Levi. Vi lyxade till det med lunch i värdshuset och åkte till dess att liften stängde. Sedan hade vi godismys och varm brasa-kväll i stugan. Vi la oss jättetidigt och det var tur för 5:30 ringde klockan på söndagen.

Utsikten från mitt skidspår!

Iväg till Falun igen och det som kom att bli den avslutande matchen för F07. Elina grät stora tårar över förlust och själv var jag stolt över att de lyckades ta sig till A-slutspel.

Denna vecka nytt jobb och nya möjligheter. Igen.

Levi 7 år!

Vi börjar alltid året på bästa sätt - med en födelsedag! Älskade Levi fyller 7 år idag! 😍 

Du är allas vårt minsta lilla hjärta som vi älskar oändligt! Du är så full av gos, bus, energi och kärlek. Du är klok och snäll och full av förtroende för dem i din omgivning. Du är en riktig sjusovare och du vill bli en pizzabagare när du blir stor.

Tack för att jag fick bli din mamma!

”Mamma, jag hoppas att det här inte är en dröm.”

Ett riktigt gott slut!

2017 var ett fint år. Året när jag bytte jobb, året när minsta barnet började skolan, mellanbarnet började mellanstadiet och största barnet började högstadiet. Största barnet kom också i målbrottet och jag och Per blev tonårsföräldrar. Vi vuxna fyllde 40 år och firade 19 år som par. Cancer återkom och försvann, ingen närstående dog och Per blev farbror till lilla Majken. I och med alla jämna födelsedagar såg vi extra mycket av min släkt. Vi njöt av vår lilla älskade stuga. Vi höll ihop. 

Vi fick ett fint slut på ett fint år. 

I Dalarna njöt vi av skidor på både längden och tvären.

Nyårsmenyn bestod av lammstek med potatis- och jordärtskocksgratäng med sallad och till efterrätt hemmagjord tiramisuglass. Vi vinkade hejdå till 2017 genom att släppa iväg kinesiska lyktor.

Grannarna bjöd på galna nyårsfyrverkerier och vi skålade i Champis! 😊

Nu hoppas jag bara på ett lika fint 2018!

2017

Snart är 2017 slut och det är dags att fundera vad det blev för liv av alla de där dagarna som kom och gick.

Vi inledde året i Dalarna och i slalombacken. Det var kallt!

Vi inledde också året i en sporthall på en handbollsmatch. Om jag skulle välja ett tema för året hade det nog blivit handboll. Jag vill knappt tänka på hur många timmar som spenderats i olika hallar. Men roligt har det varit!

Vi fortsatte i slalombacken. I sol. Mmmm...

Jag och mitt Elina-barn kollade på mello. Och hejade på Wictoria!

Påsk i Sälen med goda vänner var fantastiskt!

Min älskling fyllde 40 och fick en Londonresa i överraskningspresent.

Jag fyllde 40 och vi firade på Krusenberg.

Det stora lilla barnet slutade förskolan!

Midsommar i Dalarna förstås. Vädret var växlande, minst sagt.

Sommar i Piteå i goda vänners lag.

Middag med älskade barndomsvänner.

En kort och läskig tripp till Liseberg.

Gäster i stugan.

En tripp till Granö. Mys!

1 mils glädjerus med Annika!

Och en alldeles fantastisk resa till Turkiet!

Barnen fick en ny kusin!

Vi firade Doris 80 år och Agneta 60 år!

Och Agneta fick en upplevelsepresent...

...som urartade lite.

Och snön kom tidigt till Dalarna!

Året är inte slut ännu, men jag är så nöjd. Nöjd att vara en del av min familj som jag älskar så mycket. Ni är mitt allt. Ser fram emot 2018!

Firaråret är snart slut

2017 var helt klart året när nästan alla fyllde jämnt. Nu är det slutfirat för mig. Jag tänker aldrig mer ha ett födelsedagsfirande för just mig. Om jag så fyller 100 år! 2027 kommer jag att fly landet.

Man måste faktiskt inte bli firad om man inte vill. Och jag vill inte.

Men julpynta är kul! Det har jag gjort. 

Firat mamma har vi också gjort och det var också kul! Nu kan jag sluta vara nervös för att försäga mig om detta. Phu!

Det blev Mamma Mia the party!

Nostalgitripp

Jag läser bloggen från 2007 och längtar tillbaka till tiden när Elliot och Elina var små igen. Det är väl sorgen med livet, att tid som redan har gått aldrig kan återfås. Jag var inte beredd på att livet skulle gå så fort. Men tänk vilken enorm mängd gos man har fått i sig under dessa år. Tursamt nog får jag fortfarande gosa på alla barn i varierad omfattning (berätta inte för Elliot att jag skrev detta). Räcker det? Räcker det med att man älskat barnen, matat dem, gosat med dem, tjatat på dem, följt dem på tusen aktiviteter och försökt vara en bra förälder? Det kanske återstår att se. Det är allt jag önskar mig idag. Att barnen ska få ett bra liv.

Mamma 60 år

Min mamma fyller 60 år idag! Galet, men härligt. Jag väntar på att hon ska bo med oss veckovis när hon blir pensionär. :-)

Grattis på din dag älskade, älskade mamma! Tur att det var just vi som blev nära släkt med varandra. Man vet ju aldrig på förhand, men matchningen blev ju den bästa. Det är verkligen en förmån att få ha dig. Barnen verkar gilla dig också, vilket tyder på att du även är en supermormor.

Barnet är inte ett barn!

Jag har ju blivit förvarnad. Fullpris på tåget och flyget, vuxenportioner mat, han har växt om mig, blivit målbrottsling, och fjunig, etcetera, men nu när han fyllt 13 år - tonåring!! - är det på något sätt så definitivt att han inte längre är ett barn.

Han kommer ju alltid att vara mitt barn, mitt första och största, men det ändrar ju inte det faktum att han börjar bli vuxen.

Han fyllde år igår och då var vi i Öjebyn. Hans firande blandades dock ut ganska rejält eftersom vi var där för att fira en 80-åring (som delar hans födelsedag) och en blivande 60-åring. Tur att han får ett eget kalas på lördag. Släktkalas, kompiskalastiden verkar vara förbi.

Min tonåring

Min släkt