Jag älskar min kvinnofälla
Jag har funderat på det där med kvinnofällor på sistone. Enligt Wikipedia är en kvinnofälla följande:
"Kvinnofälla är ett begrepp som ofta används i jämställdhetsdebatten. Det syftar vanligen på regelverk eller förslag som trots en könsneutral skrivning anses i praktiken cementera könsroller och samhälleliga strukturer till kvinnans nackdel. Många kritiker av vårdnadsbidraget beskriver det exempelvis som ett sätt att ekonomiskt uppmuntra hemmafrurollen, och styra kvinnor bort från karriär och yrkesliv, eftersom den överväldigande majoriteten av bidragstagarna är kvinnor som stannar hemma med barnen, inte män. Bidragets försvarare hävdar i sin tur att det inte finns något som hindrar män från att i lika grad utnyttja det, mot vilket motståndarna invänder att det är just en klassisk kvinnofälla: den redan rådande ojämställda familjetraditionen i samhället gör att fler kvinnor kommer att använda sig av bidraget, vilket i sin tur förstärker ojämställdheten, och leder in i en ond cirkel genom vilken kvinnor fjärmas från arbetsmarknaden."
Jag är verkligen starkt emot vårdnadsbidrag, men inte för att det är en kvinnofälla utan för att det i praktiken nästan uteslutande används av de redan ekonomiskt välbeställda och således inte kan komma alla till nytta. Däremot är jag för att vara hemma länge med barnen, oavsett om det är man eller kvinna som är hemma. Om det nu är mestadels kvinnor som väljer att vara hemma med sina barn är det väl kvinnornas vinst och inte deras förlust? När jag sitter på ålderdomshemmet som (fattig?) pensionär och tittar tillbaka på mitt liv kommer jag att minnas tiden hemma med mina barn som det bästa av det bästa i mitt liv! Inte kommer jag att sucka och tänka att politikerna snärjde mig med sin dumma kvinnofälla. Det är ett löfte.
"Kvinnofälla är ett begrepp som ofta används i jämställdhetsdebatten. Det syftar vanligen på regelverk eller förslag som trots en könsneutral skrivning anses i praktiken cementera könsroller och samhälleliga strukturer till kvinnans nackdel. Många kritiker av vårdnadsbidraget beskriver det exempelvis som ett sätt att ekonomiskt uppmuntra hemmafrurollen, och styra kvinnor bort från karriär och yrkesliv, eftersom den överväldigande majoriteten av bidragstagarna är kvinnor som stannar hemma med barnen, inte män. Bidragets försvarare hävdar i sin tur att det inte finns något som hindrar män från att i lika grad utnyttja det, mot vilket motståndarna invänder att det är just en klassisk kvinnofälla: den redan rådande ojämställda familjetraditionen i samhället gör att fler kvinnor kommer att använda sig av bidraget, vilket i sin tur förstärker ojämställdheten, och leder in i en ond cirkel genom vilken kvinnor fjärmas från arbetsmarknaden."
Jag är verkligen starkt emot vårdnadsbidrag, men inte för att det är en kvinnofälla utan för att det i praktiken nästan uteslutande används av de redan ekonomiskt välbeställda och således inte kan komma alla till nytta. Däremot är jag för att vara hemma länge med barnen, oavsett om det är man eller kvinna som är hemma. Om det nu är mestadels kvinnor som väljer att vara hemma med sina barn är det väl kvinnornas vinst och inte deras förlust? När jag sitter på ålderdomshemmet som (fattig?) pensionär och tittar tillbaka på mitt liv kommer jag att minnas tiden hemma med mina barn som det bästa av det bästa i mitt liv! Inte kommer jag att sucka och tänka att politikerna snärjde mig med sin dumma kvinnofälla. Det är ett löfte.
Kommentarer