Höstdipp

Hösten förlamar mig. Jag kanske är en björn som borde gå i ide. Tur att jag har barn som jag kan snusa in när värsta dippen kommer.

Barn som använder tvättkorgen innovativt

Tur också att vi snart åker till Turkiet för att fylla upp D-vitamindepåerna. Även om det känns aningen galet när världen ser ut som den gör. Människor på flykt dör medan jag ligger och solar (önsketänkande, solandet alltså, troligen har jag fullt sjå att följa efter mina badande barn).

Vi har fotograferats på jobbet och för en gångs skull (läs: once in a lifetime) blev jag nöjd.