Den grå vardagen

Ibland får man anledning att ifrågasätta vad som egentligen är viktigt i livet och den här veckan har jag gjort det. Som vanligt kommer jag alltid fram till att det är familjen. Och släkten. Jag och Per är inne på vårt 18:e år tillsammans. Snart har jag bott med honom längre än jag gjort med mamma. Helt galet! Jag väntar bara på att han ska ledsna på mig. Jag tänker att jag kanske inte är helt enkel att leva med alla gånger. Men det kanske ingen är?

Per har AW ikväll, så jag är gräsänka. Jag har agerat taxi och städerska, inte så upplyftande. Men imorgon är jag ledig! Och imorgon kommer Matilda och Marcus! 

Sommaren kom och försvann tyvärr igen...