Parallella universum

Jag var på så fruktansvärt dåligt humör idag! Det började med att jag sov för lite och för dåligt. Elina har slutat amma (drastiskt slut då hon nös vilket ledde till att hon bet mig så att det blödde floder) och det har gått bra, (hon är inte alls där och gräver som Elliot var) men hon är ju en vrålhungrig tjej vid 4-snåret och då är det bara att underhålla som gäller tills vällingen kommer och det är sådär kul när man helst skulle gräva ner sig i ett varmt hål och fortsätta sova till kl. 11 eller så...

I alla fall, för att någon gång komma till saken, så är vi snuviga (jag är täppt i hela huvudet) och gnälliga och lessa på att vara inne och alla dessa faktorer sammantaget gör att humöret verkligen inte är på topp. Så för att inte gräla på barnen (vilket jag tyvärr gjorde i viss mån ändå) så städade jag istället. Ingen bra humörbättrare. Humöret blev dock aningen bättre när vi gick ut och Elina fick sova i vad som kändes som vårluften. Väldigt skönt! Sen kom farmor och hämtade oss och bjöd oss på middag och då blev humöret verkligen bättre. Firade min slutamning med jättegott rött vin och massor med parmesanost! Mmmmm...

Mormor har skaffat en hotmailadress! Är detta möjligen ett parallellt universum? På tal om parallella universum så var vistelsen i Kåbdalis så nära ett sådant man kan komma. Ungefär samma folk som tidigare, bara ca 15 år äldre och nära på okända!!

Ser inte ut att lida allt för mycket av att inte amma längre...?

Fler fotografbilder

Fotograf Patrik, Ateljé Nord, Drottninggatan 6 i Uppsala.

Kåbdalis och Ateljé Nord

I torsdags åkte vi till mormor och morfar i Öjebyn för att sedan åka vidare till husvagnen i Kåbdalis. Samtliga har vi haft en dödsskön semester! Elliot och Elina tyckte att det var superroligt i husvagnen (Elliot ville knappt gå ut trots att det var lite meningen med att åka till Kåbdalis) och vi rymdes precis (Tony fick sova hos Sture). Jörgen lånade ut hela barnutrustningen (snowracer, slalomskidor, pjäxor och hjälp till Elliot) - ett stort tack för det - och vi åkte både snowracer och slalom tills alla var nöjda. Elliot tyckte att liften var lite läskig, men själva åkningen mellan mina och Pers ben var såklart rolig! Jag och Per fick till och med lite egen åkning medan mormor och morfar barnvaktade och handen på hjärtat var nog det det trevligaste med hela resan! Vi kom hem igår lite möra och lite sjuka, men ack så nöjda över vår semester!

Elliot provar skotern inne i restaurangen!

Glada barn på snowracer!

Idag har vi varit hos fotografen Patrik på Ateljé Nord och han har tagit superfina bilder! 67 små bilder fick vi med oss hem på CD-skiva - kolla in några! Vi har lyckats välja ut tre bilder som ska få pryda vardagsrummet (inte de här dock)!

JXG del 5

Torsdag den 24/1 var vi en heldag på barnsjukhuset på AKA med Elina. Klockan 9.30 fick vi träffa en trevlig neurolog som gjorde en bedömning av hennes utveckling, utan anmärkning förstås! Elina var lite ledsen när läkaren kände på samtliga reflexer, men det gick hyfsat bra ändå. Sedan åt vi lite mellis i cafeterian och gick för att ta en massa blodprov. Hon fick ett stick i fingret och sa inte ett pip, utan lekte med en leksakshund. :-) Sen var det en massa väntan, då läkaren hela tiden fick akuta fall att ta hand om. Vi hann äta lunch och Elina tog en liten tupplur i vagnen. Kl. 13.40 gick vi för att göra ultraljud. Även detta gick hur bra som helst! Sen var det dags för lungröntgen. Jag fick på mig världens tyngsta förkläde och Elina fick ligga still på en bår och hon var så duktig med snutten som tröst och mamma precis bredvid. Två bilder togs och man hittade inga "prickar" inuti hennes organ. Efter lång promenad tillbaka till avdelningen för tumör- och blodsjukdomar (vi fick till och med låna en vagn till Elliot, så ni kan tänka er promenaden) och så fick vi äntligen träffa den trevliga nya barnläkaren. Hon klämde och kände lite på Elina och vi fick svar på alla blodprov som var utan anmärkning. Vi fick hjälp med ett eländigt blöjeksem och återbesökstid om 3 månader för uppföljning. Sammantaget känner jag mig väldigt lyckligt lottad som har att göra med denna sjukdom och inte något annat. Vi träffade andra barn på avdelningen som inte hade hår och sond i näsan och jag beundrar dessa barn och föräldrar som orkar med!! Avdelningen var för övrigt underbart fin och personalen supertrevlig!

Grow old along with me

En väns förälder har dött. Det är jättesorgligt. Förmodligen kommer väl mina föräldrar att dö före mig, men jag kan verkligen inte föreställa mig livet utan dem! Själv måste jag vara odödlig åtminstone tills barnen är stora nog att ha riktiga minnen av mig.

Jag har hittat en riktigt vacker bröllopssång som John Lennon skrivit. Texten går så här:

Grow old along with me
The best is yet to be
When our time has come
We will be as one
God bless our love
God bless our love

Grow old along with me
Two branches of one tree
Face the setting sun
When the day is done
God bless our love
God bless our love

Spending our lives together
Man and wife together
World without end
World without end

Grow old along with me
Whatever fate decrees
We will see it through
For our love is true
God bless our love
God bless our love


Hör den på YouTube med Craig Skene: http://www.youtube.com/watch?v=pHl2jYzAJQw
Den ger mig gåshud.

Blaha och lite till

Om jag var en krydda skulle jag vara timjan. Om jag var kille skulle jag dra mig i snoppen. :-) Om jag fick välja att se ut som någon annan skulle jag ta Eva Longoria. Om jag fick välja jobb vet jag inte vad jag skulle välja. Och ändå känns det lite mer sannolikt att jag skulle byta jobb än att bli kille.

Jag är ju jättegammal! Det märks när folk som jag tycker är hyfsat gamla är yngre än jag, t ex Carolina Gynning. Jättejobbigt!

Igår var vi på Nickis äventyrslek och barnen lekte oavbrutet i två timmar. Sedan åt vi lunch, åkte hem till farmor och därefter vidare till restaurang Café Corniche där vi åt jättegod libanensisk mat! Man är typ världens besvärligaste människa när man är på restaurang med två barn som är yngre än 3 år. Vi fick byta bord för att vi inte rymdes på ett vettigt sätt, ändå flytta om halva sällskapet, ha vagnen så att personalen hela tiden fick flytta på den, be om två vällingvärmningar, amma och blöjbyta i ett fint dukat rum, osv. Och då är ändå mina barn hur snälla som helst på en restaurang sent på kvällen! Elliot gav Pers chef både kram och puss som tack för maten. :-) Vi åkte från restaurangen kl 22.20 och då däckade båda i bilen. Sen vaknade dom så klart kl. 8 som vanligt och min annars så pigga och sprudlande Elliot har varit lite vissen hela dagen. Båda somnade som däckade kl. 19.

Elina har lärt sig ännu fler ord! Acko = Sacco, Lalle = Nalle, Mao = Mjau.

Det är synd om pojkar och flickor

Jag tycker synd om pojkar och flickor. Pojkar tycker jag synd om för att dom inte får leka med dockor, klä sig i rosa eller ha en flick-förebild (förutom möjligen Pippi). Det är helt enkelt inte accepterat att vara en flick-pojke, men motsatsen pojk-flicka går alldeles utmärkt. Flickor tycker jag synd om för att dom aldrig slipper hela utseendehysterin. Jag tänker ofta på detta och önskar att jag kan förmedla något annat till mina barn, ändå köper jag blått till Elliot och rosa till Elina, bilar till Elliot och en rosa lära-gå-vagn till Elina...

Jag tycker att det är så otroligt välsignat att ha både en pojke och en flicka! Imorgon ska mamman, pojken och flickan till Nickis äventyrslek tillsammans med Nellie och Ellen med familjer. På eftermiddagen kommer farmor och på kvällen ska hela familjen ut med Pers jobb. Troligtvis en rolig men utmattande dag!

Det här är Elliot: vill alltid höra 1000 sagor, vill leka ute så länge som möjligt, gillar film (just nu inne i en Pippi Långstrump-fas), äter lite, älskar välling, älskar Elina, älskar pussar och kramar, gillar snabba avslut i telefonen, sitter vid datorn så länge han får, pratar oavbrutet dagarna i ända, häftigt humör, har riktig humor, pusselkungen, behöver inte så mycket sömn längre, helt blöjfri, alltid lätt att ha att göra med, gos-räven.

Det här är Elina: solsken men börjar få lite humör, älskar mat, vägrar barnmatspuré, vägrar matning, välling i mugg annars får det vara, gillar att gå men törs inte släppa fingret riktigt än, rädd första gungtagen sedan är det superkul, lätt att ha med överallt, social, duktig att härma ord, skakar på huvudet för nej, gillar att gosa med Elliot på sina egna villkor, älskar snutten och Bamsens pussar, älskar speldosor, trycker på alla knappar som finns, drar ur kontakter närhelst tillfälle ges, Finis-Elinis.

Att ha barn är det bästa som finns. Det finns ingen som bekräftar mig och får mig att känna mig så viktig som dom. Men det är också att alltid vara lite orolig och att alltid ha lite dåligt samvete. Det konstiga är att jag inte kan komma ihåg hur det kändes att inte vara mamma, det är ju ändå det som definierar mig nu för tiden.

JXG del 4

Idag ringde Laila från barnkliniken på Akademiska sjukhuset och meddelade att vi var välkomna till en heldag på sjukhuset. De har fått remissen åter från dr. Kapas och den 24 januari, dvs torsdag nästa vecka ska vi träffa minst tre olika läkare. Kl. 9.30 har vi tid hos neurologen som ska konstatera att Elina är normalutvecklad (inte så oroad över just detta då hon både förstår vad man säger, pratar och går, 11 månader gammal). Sedan ska hon stickas i fingret och träffa sin nya läkare på avdelningen för blod- och tumörsjukdomar (Hjälp! Elina har verkligen en riktig sjukdom!) som ska göra ultraljud på hennes mage. Kl. 13.40 avslutas rundturen med en lungröntgen. Ögonmottagningen kunde vi ju avboka då vi redan varit där och allt var u.a. Återbesök först till hösten.

Jag frågade om den nya läkaren hade någon erfarenhet av juvenilt xantogranulom, men det visste inte sköterskan. Eftersom alla studier som jag tagit del av på internet rekommenderar att man inte behöver göra några inre undersökningar när inget tyder på att något är fel undrar jag lite över allt ståhej, men utgår samtidigt från att ingenting är galet invärtes. Då undersökningarna ändå är av "snäll" karaktär så kan det väl kännas skönt för samtliga inblandade att dessa undersökningar blir av.

Studiebesök

Idag har jag och barnen varit och hälsat på Per på jobbet en snabbis. Elliot var lycklig när han fick kasta kanin med någon tjej han träffade. :-) Sen åkte hela klanen på lunchrestaurang. Gott och trevligt!

Mamma; det blir nog ingen konsert. :-(

Läs följande artikel från aftonbladet:
"Robbie Williams stannar hemma. Popstjärnan har fått nog av livet på vägarna. – Förra turnén tog nästan kål på mig, säger han. Robbie Williams har fått nog av turnélivet. I sådan utsträckning att han lagt ner alla planer på att ge sig ut på vägarna under överskådlig framtid. – Det blir kanske inget riktigt album från mig i år och det blir definitivt ingen turné. Åt helvete med det. Den förra turnén blev nästan min död, skriver Williams själv i ett meddelande till sina fans. Tiden utanför rampljuset har gjort Robbie gott. – Jag måste säga att desto mer tid jag tillbringat utanför offentligheten, desto mer har jag tyckt om det. Samtidigt är jag en enorm tävlingsmänniska som gärna skulle släppa tre skivor om året. Vi får se vilken av mina två sidor som vinner, säger han."

Kolla in busungen!

Bomber och blöjor

Elina använder cirka 5 blöjor per dag, vilket blir 1825 blöjor per år. Om man köper blöjorna i storpack om 50 st à 95 kr per paket (billigast möjligt för Libero som vi tycker är bäst) blir det 3467,50 kr per år bara i blöjkostnad! Det är ju inte klokt egentligen.

Sedan i förrgår är i alla fall Elliot blöjfri!! Duktiga, duktiga killen använder inte blöja ens på natten! Vi började potträna i juli och han har ju länge varit blöjfri (i princip utan olyckor) dagtid, så det har verkligen gått fort. De senaste veckorna har han kissat när han kommit till oss på natten och blöjan har varit torr på morgonen, så vi kände att tiden var mogen. Elliot tyckte det kändes lite otryggt, men han var en mäkta stolt kille när han inte kissade på sig på natten! Hurra!!

Elliots största intresse nu för tiden är bomber (vill man undvika detta intresse bör man undvika tidningen Bamse). Tänk att tidigare förstod jag inte att precis allt i hela huset är en potentiell bomb som man kan kasta eller på annat sätt detonera. Men nu vet jag bättre. Ett annat stort intresse är bokstäver, siffror och dagar. Han kan nästan alla bokstäver (inte y-ö) och de flesta siffror. Han vet vad klockan är genom att bara titta på timvisaren och vill gärna att vi ska handla i kassa 3 (bryr sig inte ett dugg om eventuell kö). Han kan alla dagar och frågar om detta konstant. Det är riktigt, riktigt roligt att vara mamma till en 3-åring tycker jag!

Bamse -bombförespråkaren!

Elina har en bestämd uppfattning om hur tillvaron ska ordnas och det är såklart på hennes villkor. Gärna pussar och kramar, men i lagom mängd annars skriker hon! Hon vägrar låta sig matas (har precis lärt sig skaka på huvudet och för övrigt nästan hela kroppen också och gör det ofta och gärna) utan ska prompt äta själv, annars får det vara. Hon är glad och nöjd nästan jämt, men pappa får inte komma och gosa som han vill när mamma är i närheten, för då blir det illvrål! "Pappa bra men mamma bäst" har alltid varit båda barnens ordspråk. Jag vet inte vad vi gör för fel. :-) Elinas största intresse är självklart att stå och gå, men det är också kul att borsta tänderna, klappa händerna och leka tittut (tittooo).

För övrigt har det öppnat en pizzeria i Alsike som vi självklart har invigt och det var verkligen världens godaste pizzor!! Barnen har också fått en snowracer lagomt till att snön försvann (försenad julklapp) och Elina har sovit så gott inatt att jag har hunnit drömma. Och inte att förglömma - Per har kommit hem tidigare än han planerat från jobbet häromdan!!!! Låt detta bli en trevlig vana under hela 2008!

Första steget

Elina har tagit sina första steg!! Under några dagar har hon ställt sig upp utan något att hålla sig i och därefter satt sig igen, men igår tog hon två steg mot pappa! Förutom detta är hon dock supergnällig, vilket nog beror på att hon också håller på att få en massa tänder och det verkar ju inte värst skönt.

Själv har jag också lärt mig något nytt under detta nya år. Jag har lärt mig att det är ganska dumt att städa hela toaletten med Vanish (fläckborttagningsmedel). :-) Jag upptäckte till min förskräckelse att jag råkat ta fel flaska. Avsikten var naturligtvis att använda Ajax shower power (varför alla fåniga namn?). Till mitt försvar måste sägas att båda flaskorna har knallrosa handtag. Badrummet verkar inte ha lidit så stor skada. Det enda jag märkte var några fettfläckar på duschdörrarna.

Jag och Elliot har varit och badat i simhallen i Knivsta. Det var riktigt lugnt och skönt, bara vi och en pappa med son till en början. Vi badade tills Elliot blev blå, då verkade det vara läge att stiga upp. Mr 1000 frågor hann inventera alla skyltar i hela badhuset. "Mamma, vad betyder motionssimning? Mamma, varför får inte motionssimmare leka?" :-)