19 406 sidvisningar

Blogger skriver att min blogg har 19 406 sidvisningar. Sorry, men ni är inte så bra på att kommentera bloggen alla ni som kollar in här. :-)

Idag har varit en riktigt bra dag! Jag och Elliot var uppe först och först när vällingarna var klara behagade Elina och Levi vakna. Jag hann till och med klä på mig i lugn och ro (hör verkligen inte till vanligheterna, utan vanligtvis har jag i ett byxben och jagar Levi på bordet medan någon annan ropar färdig på toaletten, ja ni förstår...). Vi tog en cykeltur till dagis och jag och Levi tog en kompletterande runda till Plantagen (jag var där igår, men väldigt stressad). Och när Levi tupplurade hann jag både kratta och plantera. Efter det har vi hunnit med ytterligare cykelturer, mellis ute, ett 2-årskalas, gympapass för både Elliot och mig och en gosig lässtund inne. Och jobbat har jag gjort. Och Per tapetserat. Igen.

Levi har lärt sig säga buss idag. :-) Han börjar bli stora killen!

Och Elliot har haft friluftsdag (joggat 6 km säger han). Vid läggningen sa han (efter en lååång utläggning om var i skogen han exakt befann sig (pappa upp i dagen)): "... och där såg jag jättefina vitsippor! Jag tänkte plocka en bukett, men jag råkade kliva på dem. Det var till dig mamma!" ♥♥♥♥♥

Han är så snäll. Det är självklart tanken som räknas!

Projektet äktenskapet

Mitt i alla våra projekt börjar jag tänka på projektet äktenskapet/familjen. Två projektledare, oändlig tidsram, begränsad budget och fem starka viljor. Det viktigaste projektet med kärlek som starkaste drivkraft. Vårt livsprojekt, som går över förväntan! Jag älskar min fina familj och jag känner mig så otroligt älskad tillbaka. Och det kan inga tråkiga vardagsbestyr eller segdragna renoveringar i världen ändra på.

Men jisses vad det ska bli skönt att få ordning på huset igen!!

Här spacklas det ända in på småtimmarna....

Vilken dag!

En del dagar hinner man med allt, till och med att njuta av livet!

Dagen började roligt med att Per sa "Tänk att jag fick sova till tjugo i tio!". Det var klockan kvart i åtta. :-)

Idag har Per spacklat och grillat god mat. Jag har städat båda bilarna, klippt rosorna och rensat rabatterna. Vi har varit ute hela dagen, storhandlat, sprungit varsina rundor (Per 6 km, jag 7) och myst lite framför teven.

Elliot, Elina och Levi har lekt med kompisarna på gatan och hela familjen har fått en försmak på hur våren och sommaren kommer att se ut. Det är så skönt att slippa vintern och snön!

Imorgon står däckbyte och tapetsering på agendan. Det är mest Pers sysslor. Vad jag och kidsen ska göra beror på vädret. Mulle Meck...? Fyrishov...? Fler förslag? Någon som vill följa?

Här tar Levi igen sig lite med en tidning på golvet. Mitt fina lillhjärta som har varit strålande nöjd med att vara ute så mycket!

Min lilla vilde

Som mina barn har varit i magen, har de också blivit i verkliga livet. Elliot mycket lugn, Elina vild och Levi sjövild.

Levi är ett mycket snällt barn med inte allt för hetsigt humör. Men han är en handfull att hålla ordning på! När jag är själv med honom kan jag inte lämna honom ens för ett ögonblick. Ska jag duscha får han duscha, går jag på toa går han, etc. Och även fast jag punktmarkerar honom hinner han med så otroligt mycket bus! Han spenderar säkert mer tid uppe på borden (eller pianopallen, eller varför inte stående balanserande på gunghästen eller i gungstolen) än på golvet. Och klättrar han inte så gör han annat bus, såsom att dra i en lampsladd, äter lite blomjord eller målar med en penna han hittat i Elinas rum. Phu! Att jag hinner med något vettigt alls om dagarna är ju i det närmaste ett mirakel.




Som tur är så är 1,5-årsåldern även mycket bedårande, men framför allt väldigt övergående. ;-)

Ett stort tack till farmorn som tordes vara ensam barnvakt till alla mina godingar ikväll. (Troligen mest för att hon inte visste vad hon gav sig in på.)

Aj aj!

Livet så som det ser ut idag

Jag har sprungit 6,34 km utan att stanna och därmed passerat en mental spärr (den gick vid 5 km). Oj, vad jag kände mig duktig! Anledningen till denna löpningshets beror på att jag i ett svagt ögonblick gått med på att springa tjejmilen 1 september. Vad gör man inte för att få hit världens bästa Linda Sonnebro? :-) Och till råga på allt är det riktigt roligt att springa! Vem hade trott det som känner mig...?

Livet rullar på i en rasande takt och vi har fortfarande inte tapetserat (eller spacklat klart) på övervåningen. Vi har denna helg på oss, för helgen därpå vankas det 35-årsfest. Nog för att jag är tveksam till huruvida man bör fira att man närma sig 40, men det är ju alltid trevligt att samla släkten. Vi har dessutom funderat på en kompisfest, men det har än så länge stannat vid funderingar. Det är svårt att hinna klämma in allt man har lust med i den redan fyllda kalendern.

Per jobbar som aldrig förr. Idag är han i Danmark och imorgon åker han till Norge. Och Elliot är lätt magsjuk, vilket resulterade i att jag blev (minst sagt) lite stressad igår. Men idag mår Elliot bättre och då har jag lugnat ned mig lite. Elina var lite dålig i magen i helgen och jag hoppas att det smittade den vägen så det inte blir tvärt om. Och så har jag ju Levi att oroa mig för. Men nog pratat om det. Om jag ska rabbla upp alla mina farhågor blir detta en hysterisk (och lång) uppsats.

Igår var Elina på Aquaria i Stockholm. Det var en fröjd för hjärtat att lämna henne och en hel dagisavdelning med hjärtans glada och förväntansfulla ungar som hade en toppendag med ett toppendagis! När hon kom hem berättade hon att hon sett "spinnrockor". Hihi, hon släktar nog på farmor.

Idag ska vi bara ta det lugnt och kanske gå ut en liten vända i det soliga vädret. Vi får väl se vad Elliot orkar med. Jag har betalat både räkningar och återstoden av Turkietresan. Snälla Skatteverket, skicka pengar snart! Vi, som är bortskämda med att ha en massa extra pengar varje månad, har det lite knapert sedan vi bestämde oss för att resa upp skattepengar som vi inte har fått ännu. :-o Detta är verkligen inte likt Linda Bergstrand, men samtidigt lite nyttigt för hela familjen tror jag att vända och vrida lite på kronorna.

God morgon!

En ovanlig morgon, när jag vaknade före både Levi och Elina. Men nu är ordningen lite återställd, när åtminstone Elina är vaken.

Läxfokus!

Efter två dagars...

...intensivt städade tyckte jag att barnen förtjänade lite picknick i lekparken!

Hittade en lapp...

...från Elina där det stod " MAMMA JAG ÖNSKADE ATT JAG KUNDE VARA LIKA DUKTIG". Som vad gumman, frågade jag. Som du på att städa, blev svaret. <3

Bloggtorka

Vi har det lite rörigt. Minst sagt. Därav bloggtorkan. De stora barnen har gjort slut och ska separera. Skämt åsido har ju Per byggt om allrummet till ett sovrum och där ska Elina bo. Elliot ska flytta till lekrummet och Levi ska få de stora barnens sovrum. Hängde ni med? Nej, knappt jag heller och lägg till en sisådär 10000000 leksaker så inser ni röran. Plus att det ska spacklas och tapetseras. Och så har vi en massa möbler att sälja. Och inte nog med det så har vi möbler som behöver införskaffas. Phu! :-)

Dessutom har man en sån här liten fikasugen livsfara.

Det inte Levi hinner med i klätterväg på en dag, hinner ingen med.

Elliot och Elina gör sitt bästa för att hjälpa till! Igår sorterade de sina småsaker och hade loppis på gatan med de saker som de inte ville spara. De tog ut ett bord, en pall och gjorde skyltar. Allt såldes för 1-2 kr styck. De fick ihop 26 kronor och var mäkta stolta! Jag med faktiskt. Och vi blev av med lite krafs. :-)