Älskar recept!

Jag är en receptjunkie! Kanske inte så bra på att laga mat, men jag gillar åtminstone nya recept väldigt mycket. Särskilt dom där recepten som någon provat så många gånger att de varit tvungna att lägga till något eget typ... "inte mer salt än så, det blir salt ändå pga sillspadet". Jag fick ett sådant recept igår till julbordet som snart ska hem och provas!

Idag är jag på jobbet kl. 6 för att kunna åka hem och lösa av Per vid kl. 12 så att Levi slipper gå på dagis där magsjukan började igår. :-/ Hoppas, hoppas, H O P P AS att vi slipper den!

En vecka till jul!

Ingen snö och ingen stress! Bara roligt och längtigt!

Ingen unge får väl så mycket gos som Levi! Och som tur är älskar han det!

Det var inte bara granen som pyntades i söndags....

Aldrig har en granpyntning gått så fort som i år! Levi bidrog med M Å N G A kulor längst ner. :-)

Alla hjälptes åt!

Och igår producerade jag årets julköttbullar a la mormors recept! Tänk! Om en vecka är det julafton! Till skillnad från barnen ser jag verkligen fram emot att få ge bort julklappar!

Glad lucia!

Tyvärr missade vi årets luciatåg på dagis eftersom Levi är så hostig och snuvig, men vi har ju förmånen att ha en driftig tjej som fixar många luciauppträdanden hemma!

Luciatåget som jag, Elliot och Elina såg i domkyrkan i Uppsala var vackert och väldigt stämningsfullt. Det gick dock inte att jämföra med luciatåget i Brännkärrsskolan som jag och Levi såg igår! Det var gulligt, glatt och svängigt! Möjligen är jag liiite partisk eftersom Elliots klass deltog, men jag var ändå djupt imponerad!

Lucia i Brännkär.

Här är lucia i domkyrkan.

Och så allt annat som fanns i kameran!

Inte familjen annorlunda, väl Halloweenfest!

Toppen när vädret tillåter lite utelek så man kan göra sig av med värsta sockerkickarna. :-)

Bordet är aldrig så fint som innan gästerna har satt sig. Haha!

Jag blev lycklig innehavare till ett 9-årigt barn! 

Nöjd kille innan släktfikat! (Mamman var också ganska nöjd eftersom släktmiddagen var överstökad.)

Klings erkänt delikata glasstårta! Och en exalterad kusin. :-D

Elina tog hand om återvinningen. 

En spelkväll. Tjejerna vann!

Pepparkaksbak med tillhörande fika hemma hos oss!

Lite apelsinpyssel måste man ju hinna med också.

Nu är bildkavalkaden slut för denna gång!

Förra helgen!

Jag ligger lite efter (det är ett stort projekt när man använt "finkameran" och inte mobilen tydligen) med inläggen, men äntligen ska jag visa bilderna från förra helgen som var den bästa på länge!

Eva hade fyllt 60 år och bjöd på födelsedagsbrunch i Sigtuna! Den gick inte av för hackor, både god för- och varmrättsbuffé O C H efterrättsbuffé!

Vi rullade nästan ut, men lyckades ställa upp på bild ändå (utom jag förstås som var fotografen)!

Vi tog en promenad i det fina vädret. Säg hej till publiken! (Eller i detta fall fotografen Lillemor.)

Levi fick åka snålskjuts med pappa.

Elliot är så fin!

Min fina familj!

Och sedan åkte vi raka vägen till dansuppvisningen i Knivstas kommunhus.

Så roligt!

På söndagen bakade vi lussebullar som vi bjöd min kusin Matilda och hennes kille Markus på när de kom och åt middag med oss. (Ja, det var förstås inte lussebullarna som var middagen, men det kanske ni kunde räkna ut själva.)

Ja, det var den helgen!

Min artiga fina!

Elliot är ett mycket artigt barn. Han konverserar ofta med vuxna som om han själv vore vuxen, vilket är något jag verkligen uppskattar. Imorse när jag ringde hem och skulle påminna Per om att Elina skulle ha med lunch till en utflykt idag (vilket han redan fixat!) så var det Elliot som svarade. När jag bad att få prata med Per säger Elliot till mig: "Dröj ett ögonblick." :-) Så härligt! Hans fina språk måste till viss del bero på att han läser alldeles otroligt mycket och således har ett rikt ordförråd. (Jag menar, det kan ju inte komma från hans föräldrar.)

Förutom artig är han också väldigt snäll. Igår tränade jag för första gången på evigheter, i hemmet, på den nya spinningcykeln. Heja mig! Elliot kom upp på övervåningen i ett annat ärende och jag bad honom skicka mig vattenflaskan, vilket han gladeligen gjorde. Innan han gick ner tyckte han att jag hade på ett dåligt teveprogram (Äntligen hemma, som för övrigt inte alls är dåligt) medan jag tränade och erbjöd sig att byta till mig. Och jag har tusen exempel på samma sak.

Ikväll ska jag, Elliot och Elina åka till domkyrkan och se på luciatåg med Uppsalas musikklasser. Så kul!

Jag är gift med mr Bean

Per började sin morgon med att kliva i hundbajs när han lämnat Elina i skolan och märkte inte det förrän han kom fram till dagis med Levi och hade då redan hunnit trampa fast det på mattan och pedalen i bilen. Kul start på dagen (för oss andra i alla fall). :-)

Nu har det här börjat. Det här med tre barn som ska fira lucia på varsitt håll och hur ska vi föräldrar fördela oss för att hinna med alla firanden? Som tur är har Elinas klass inget eget luciafirande vilket innebär att hon får fira lucia med oss övriga på dagis. Förutom Elliot som ska vara med i luciatåget i sin skola. På den ceremonin får inga föräldrar närvara, utan vi får nöja oss med genrepet med efterföljande medhavt lussefika. Som tyvärr krockar med Elinas tandläkartid och utevaktningen på dagis. Kära tomten, i år önskar jag mig en klon. En med massa energi.

Lite bilder som fastnat i telefonen.

Mina älskade killar!

Elina har en sån skön stil!

Jag fick ett eget luciatåg i fredags. Mina älskade!

Per gjorde en ugnspannkaka som påminner om tarmsystemet. :-)

Elina och Levi på tur redan innan snön kom. 

Min fina takkrona fick liv igen. Tänker på Tony som gjort den varje gång jag ser den.

Elinas lussesnigel. Vi bakade efter Ica Buffes recept och skillnaden var enorm mot förra året. Fem plus i betyg!

Ett pepparkaks-E.

Rekreation och livliga drömmar

Jag kommer inte ihåg sist vi tog det så lugnt en helg! I fredags fick Elina följa med en kompis och dennes mamma på en julshow i Knivsta medan jag, Elliot och Levi åkte till Väsby centrum för att kolla Elliots syn och beställa nya glasögon, samt köpa vinterskor till Elliot (vilket ju var tur eftersom Sven drog in ungefär samtidigt). Vi mötte upp farmor Lena som hann sätta sig i onåd hos min yngste son. Oftast vill han ju helst flytta in hos farmor, men i fredags var hon inte vatten värd. :-) Per var på julfest med jobbet så när jag och barnen kom hem åt vi färdiggrillad kyckling och myste sedan tillsammans framför teven ända till läggdags.

I lördags sov vi till kl. 9 och därefter gjorde vi till en början väldigt lite. Vi skrotade hemma nästan hela dagen. Per och barnen var ute medan jag sjöng på ett dop, men i övrigt gjorde vi näst intill ingenting. Så skönt och så välbehövligt!

I söndags var jag högst rastlös efter att ha vistats i hemmet en hel dag så då åkte vi först till Biltema (eller jag och barnen satt kvar i bilen medan Per handlade så mycket att vi funderade på att efterlysa honom) och sedan till Gränby centrum. Vi åt supergod indisk mat till underbar körsång precis nedanför (under ledning av Caroline af Ugglas), handlade födelsedagspaket till Levi (visa efter förra årets klantighet då vi beställde hans presenter på nätet - liiite för sent), lite julpynt, fikade lite och strosade en hel del. Vi kom inte hem förrän strax efter 18 (!). Snipp, snapp, snut, sen var helgen slut!

Levi har de senaste nätterna sovit gott, men haft livliga drömmar. Först var det taggiga fiskar han var absolut livrädd för. När jag kom för att trösta trodde han att jag var en taggig fisk, stackaren. Och härom natten ville han att jag skulle göra nya köttbullar (?). När Levi sover gott gör även jag det. Först drömde jag att en arbetskamrat sålde en rosa Iphone 5 till mig och inatt drömde jag att jag hade en bebis som snart skulle dö. En absolut förfärlig dröm. Och nu är det godmorgon måndag.

R.I.P.

No one is born hating another person because of the color of his skin, or his background, or his religion. People must learn to hate, and if they can learn to hate they can be taught to love, for love comes more naturally to the human heart than its opposite. – Nelson Mandela

Det är precis det jag menade med mitt förra inlägg. Vila i frid Nelson Mandela.

Ofrivillig bloggpaus

Jag har svårt att formulera ett inlägg och det beror till största delen på att jag vill ha för mycket sagt. Jag vill berätta om vår fina helg, om Elinas klämda fot (som ledde till att hon fick vara med mig på jobbet idag) och om Pers tapetsering (som pågår i detta nu!). Det får bli ett annat inlägg. Istället går jag omkring och grubblar på vad som är det viktigaste vi lär våra barn. Självklart är det viktigt att lära barnen att vara snälla mot andra (och sig själva), men jag tänker att det jag vill föra över till mina barn är tolerans för våra olikheter. Att alla människor har samma värde oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning, yrke, kön, etcetera. Man kan inte rå för sina förutsättningar och man är värd respekt oavsett dessa. Det är sådant jag funderar över så här i decembermörkret. Det och julgodis.