Stor och liten

Äntligen har asfalten sopats och vi kan börja cykla! Jag, Per, Elliot och Levi var ute på en första regnig cykeltur i förrgår. Härligt!!

Igår arbetade jag hemifrån och hämtade jag Levi på dagis med cykel. Det är så mysigt! Men Levi har jättekul på dagis nu för tiden och vill allt oftare inte bli hämtad. Detta är något nytt. Levi har över huvud taget blivit väldigt stor på sista tiden. Han har kompisar på ett annat sätt än tidigare och leker inte bara med Elliot och Elina. Han har också börjat tycka att vissa saker är pinsamma. Men riktigt vuxen är han ju inte ännu och han säger fortfarande att när han blir vuxen ska han ska gifta sig med mig. :-) Levi är en ordentlig kille som vill ha ordning och reda. Eftersom han är minst i familjen förväntar han sig att bli uppassad av alla och han förväntar sig också att komma undan med mer än sina syskon.

Elina har också blivit riktigt stor på sistone. Hon är en underbar liten känslomänniska som oftast är väldigt sprudlande, sympatisk och empatisk, men som också kan fräsa ifrån med hela sin person. En liten mini-me tror jag (även om hon fortfarande bara ser ut som Per). Igår var vi och provade ut tandställning till henne. På min tid fick man inte välja färg, men Elina har valt en turkos med glitter. Förstås. För Elina är kompisarna väldigt viktiga och hon har väldigt många kompisar, men leker helst med sina bästisar. Elina kan vara lite slarvig med sina saker, men hon är otroligt noggrann med skolan och sina läxor.
  

Elliot är faktiskt nästan vuxen. Han pratar väldigt vuxet och berättar gärna mycket om hur saker fungerar. Han gillar dock inte att prata om känslor. Vill man veta något får man i princip förhöra honom. För Elliot har kompisarna blivit otroligt viktiga och han kommer i princip aldrig hem direkt efter skolan längre, utan åker gärna till en kompis. Då får jag ett kort SMS och jag får inte svara med "Puss!" för då är jag väldigt pinsam tydligen. Och kramar får jag bara på kvällen innan han ska sova numera. Däremot är han väldigt förtjust i sitt fadderbarn som han har i skolan, som han går in och kramar och läser böcker som han lånat till honom på biblioteket. Elliot är fortfarande en otroligt snäll och klok kille som man kan lita på i alla väder.

Gesunda

Helgen har varit ny och ovan. Vi har varit i vår stuga vilket är ovanligt och Elliot följde inte med eftersom han var på handbollscup och det var förstås ännu ovanligare. Jag var nervösare än vad Elliot var, men allt gick bra och han var dessutom nöjd med sin helg. Men oj, vad skönt det är att han är hemma igen!

Kunde jag stoppa tiden skulle jag göra det, för jag kan inte förstå att barnen ska bli vuxna och flytta ifrån mig för gott någon dag. Men det ska jag tänka mer på en annan dag.

Hejdå, men bara för helgen!

Och lite stugbilder! Här är vid Siljan, strax nedanför stugan.

Vardagsrummet

Barnens sovrum

Vårt sovrum

Kök med utgång till altanen

Köket mot matplatsen

Badrummet

Hall

 Längtar redan tillbaka!

Saker jag aldrig trodde att jag skulle googla...

Googlade idag på "sticklingar av porslinsblomma". Det ligger ganska högt över listan av saker jag inte någonsin trodde att jag skulle googla.

Andra saker på den listan kan vara "Juvenilt xantogranulom" och "nunnors vardagsliv".

Samtliga googlade på denna vecka!

Saker jag gillar!

Jag gillar att tänka på att vi i helgen åker till stugan! Jag och Per säger det till varandra med jämna mellanrum (skitfånigt, jag vet) och det låter precis lika mysigt som det faktiskt är!

Jag gillar tanken på att jag kan ändra mitt liv på en sekund. Helst inte genom att krocka och dö, även om det också är möjligt, men jag skulle kunna byta jobb, byta bostad, byta liv och ha ett jättebra men helt annorlunda liv. Jag kanske inte nödvändigtvis vill ändra på en massa saker, men jag gillar verkligen tanken på att jag kan.

Jag gillar tanken på att man tillsammans kan åstadkomma massor. Elina och Natalia kunde samla in över 6000 kronor till flyktingar (och nu har de liknande planer igen) och de var 8 år när de gjorde det. Ingenting är omöjligt och sociala medier kan verkligen hjälpa till att sprida budskapet. Det kanske är det som är nya religionen i detta sekulariserade samhälle?

Taxi

Tisdagar är taxi-dag!

Kl 18 Lämna Elina på karate

Kl 18:15 Hämta Elliot från innebandy (dit han tack och lov tar sig själv) och skjutsa till handbollen

Kl 19 Hämta Elina från karaten

Kl 20:15 Hämta Elliot från handbollen

Men jag klagar inte. Även om jag helst skulle se att maten lagade sig själv denna dag.

Handbollingarna

Lilla vild och hans syskon

Mina barn har varit så sams denna helg! Det händer så sällan att man emellanåt glömmer bort den husfrid som verkligen kan råda.

När barnen är sams är de också kreativa och mycket påhittiga tillsammans och om man då råkar vara inne på IKEA, eller annat jämförbart otroligt stort ställe, så innebär det att lilla vild härjar ganska fritt ivrigt påhejad av sina syskon (i alla fall av det ena syskonet, det största barnet är faktiskt hyfsat lugnt).

Ju fler (och ju vildare) barn vi har fått så har min tröskel för vad jag tål i stoj och stök (dock inte i bråk) höjts avsevärt (medan Per i mycket större utsträckning tycker att barnen ska tystas). Jag fixar inte att säga till 360000000 gånger om dagen (för det är faktiskt helt orimligt!), så är barnen nöjda och inte river ner saker så låter jag dem låta och leka i allmänna miljöer. Till tanters förskräckelse ibland. Man kanske får tänka att i tanternas barndom så skulle barn vara välkammade, tvättade bakom öronen och fick enbart tala när de blev tilltalade. Så är det faktiskt inte idag.

Mina barn får inte skrika, smutsa ner saker, gräla offentligt eller vara oförskämda mot okända människor. Resten tål jag och får jag onda ögat från andra människor tål jag även det.

Knöad helg

I helgen har vi, framgångsrikt, klämt in så mycket som möjligt i vårt liv. Vi var bortbjudna på middag fredag, på bibliotekspyssel och på 30-årskalas lördag och på födelsedagsbrunch idag. Det kanske inte låter så mastigt, men utöver detta (alla trevligheter) har vi också storstädat, storhandlat, tvättat och vikt minst 7 ton tvätt och varit på IKEA två gånger. Jag och Per har dessutom plöjt säsong 4 av "House of Cards" (min gratismånad upphör 19/4).

På biblioteket - armbandstillverkning pågår

En ville hellre läsa än pyssla

På brunch får man leka med maten

Kört så det ryker!

Tur att jag blev frisk, för annars hade jag inte fixat den här flytthelgen. Rolig och jobbig kan den väl sammanfattas med. Vi har alltså flyttat ett helt bohag till vår superfina stuga! Och inga bilder har jag tagit (bara en där Per poserar i kallingar och den får jag inte lägga ut), men vi åker till stugan om två veckor igen och då ska jag ta bilder!

Jag och Per har varit värsta flyttgubbarna och utöver själva kånkandet har vi agerat möbelmonterare (Per) och städerskor (jag). Barnen har varit snälla och hjälpsamma tursamt nog. Levi har inte förstått att det är vår stuga, för han var alldeles ovillig att lämna saker där "ifall någon kommer och tar dom".

Vi har hittat grannbarn i liknande åldrar (som vi hoppas åker dit ofta!) och barnen planerar att bygga en träkoja.

Och idag ska jag på spinning! Nästan ett Hallelujah-moment i mitt liv!

Snart!

Snart åker vi till vår nya stuga! Lördag morgon bär det av med fullastat släp. Tur att vi byggde garage så att vi hade plats för ytterligare ett bohag under några veckor.

En sneak peak

Tillbaka!

Tillbaka på jobbet! Fortfarande lite halvdöv på vänster öra, men förhoppningsvis går väl det också över så småningom. Pencillinkuren är avslutad och jag har slutat att dränka mig själv i saltvatten (nässköljning alltså).

Jag har förnyat mitt årskort på Form och bokat en första tid på torsdag. Återstår att se om jag fixar att gå dit, men intentionen är sådan i alla fall.

Säfsen

Vi gillar Säfsen! Eftersom vi köpt en egen stuga var det troligen sista gången vi var där. Levi gick på skidskola i tre dagar och blev superduktig! Plogade, svängde och fixade knappliften själv! De stora barnen var förstås också duktiga. Vi hade tur med vädret, men det fanns inga längdskidspår kvar. Lite tur kanske eftersom jag inte var helt frisk.