I vanliga fall är jag dålig på att blogga bara för att jag är född sådan, men helt ärligt har jag på grund av egen och andras sjukdom varken haft tid eller ork att blogga de senaste tre veckorna.
Allt började med vaccinationshysteri. När vi väl bestämt oss för att det nog var idé att vaccinera barnen och oss själva mot potentiell influensa så var det sådan otrolig kö att vi missade första två försöken. Och där i kön med andra ovaccinerade människor drog vi troligtvis på oss svinifluensan it self. Elinas bröt ut först. Symptom: hög feber och hosta. När hon tillfrisknat råkade Per smita in bakvägen med barnen på ett vaccinationsställe i Uppsala i en kombination av dåligt lokalsinne och tur och fick dem således vaccinerade. Dagen efter hade båda feber förstås. De hann vara en dag på dagis innan Elliots influensa bröt ut. Hög feber och hosta han med. Innan han hann tillfriskna var det min tur. Under min sjukdom som varade i dagarna 5 med ont i kroppen, feber, halsont och hosta hann barnen med att dra på sig nästa förkylning. Fredag förra veckan var vi i hyfsad form och återvände med låg energinivå till jobb/dagis och därefter tog jag barnen och åkte till Öjebyn. Vi stannade till måndag kväll och på tisdagen var Elliot fortfarande förkyld. Barnen fick vara en halv dag på dagis och på onsdagen bröt Elinas magsjuka ut. Lilla gumman var så tapper och fin och kräktes snällt i hinken de allra flesta gånger, men frågade hela tiden när detta skulle vara över.:-(
Igår insjuknade en äldre släkting dessutom hastigt och allvarligt. Per åkte till sjukhuset och väl hemma igen bröt hans magsjuka ut. Elina piggade på sig, men Per är fortfarande sängliggande.
Jag väntar spänt på vad nästa vecka har för härliga sjukdomar i sitt sköte. Håll ut! Om jag inte återkommit inom en vecka vet ni att jag troligtvis är sängliggande.
Under tiden kan ni rösta här till höger (om det fortfarande är någon som orkar läsa denna blogg). Kom för övrigt inte hit, vi smittar troligtvis.
Denna blogg handlar om mitt liv. I mitt liv är familjen och framförallt barnen viktigast, men i takt med att barnen blivit stora skriver jag mest om vardagliga saker som jag funderar på. Det kan handla om hur man ska förmå sig att börja gilla matlagning eller hur kroppen kan motarbeta den enda träning jag verkligen gillar (padel). Lite så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Årets lista 2025
Gjorde du något 2025 som du aldrig gjort förut? Genomdrev du någon stor förändring? Jag provade en höghöjdsbana för första och sista gånge...
-
Jag är inte en person som lätt kommer på vad jag vill ha i födelsedagspresent. Men i år har jag kommit på att jag vill ha en klänning. Jag h...
-
Det finns som tur är liv fortfarande, bara inte på den här bloggen. Detta inlägg blir mitt sista. Jag började blogga 2007 när Elina var en b...
1 kommentar:
Hej vännen!
Jag läser alla dina blogginlägg, jag är bara usel på att kommentera. : /
Jag ska göra ett försök att bättre mig!
Kram!
Skicka en kommentar