En händelserik dag

Äntligen kan Elliot cykla själv! Medan Levi sov i bilen så sprang jag som en sårad fram och tillbaka efter Elliots cykel, tills jag helt plötsligt insåg att jag inte längre behövde finnas precis bredvid. Det satt långt inne för Elliot (vi har mött ett "visst" motstånd mot cyklingen), men nu funkar både start, stopp och sväng vilket ju är en förutsättning om han någonsin ska få lämna gatan. Hjälppinnen är bortmonterad! :-)

Elina och Levi har fått agera fotoobjekt och här är deras fina händer.

Fina syskon!

Idag har jag dessutom skrivit tackkort för brinnande livet! Här är en liten tjuvtitt. :-)

Jag tycker att få saker i livet är så fina som när en bebis ammar och bad därför Per ta ett kort på Levi och mig. Det kändes dock lite för privat att lägga ut bilden, men så kom jag på att jag kunde photoshoppa om den lite. Här är resultatet:

Elina har dessutom fått plats på en ny förskola från och med hösten! Lite närmare och lite mindre tid att lägga ner för oss föräldrar. Lite tråkigt att det inte blir samma förskola för Levi som för Elliot, särskilt som vi var jättenöjda med den förra, men ibland får man göra mer praktiska val för att få tillvaron att fungera.