Saker jag inte var beredd på

Saker jag inte var beredd på när jag blev förälder:

• Alla himla hormoner. Först graviditeten och sedan nyföddhetsperioden. En massa känslor som man inte kan styra över alls. Men man överlever.
• Att jag tyckte att jag borde få med mig en handbok i barnskötsel från BB. Gick dock bra ändå.
• Den kärleken man har till sitt barn. Större än någonting annat. Klart man förstår att man ska gilla sina barn, men inte hur mycket man verkligen älskar dom. Mer än livet.
• Att man kan älska fler än ett barn. Inte helt självklart när man är absolut förälskad i det första barnet. Men tursamt nog verkar kärlek inte vara begränsad utan osinlig.
• Att barnen är olika. Trodde jag skulle få kopior.
• Hur lite tid man har till sig själv och vad man prioriterar. Typ sömn framför hygienhållning. Men nu börjar jag se ljusningen igen.
• Hur dödlig man blir. Man måste ju alltid alltid finnas till för sina barn och det kan man inte göra om man är död. Man måste därför bli en mycket försiktig människa.
• Hur orolig man kan vara. Går troligen aldrig över.
• Hur svårt det är att vara flexibel på jobbet när man samtidigt ska antingen lämna eller hämta sina barn.
• Hur man kan prata om sina barn i all oändlighet medan omgivningen som antagligen inte delar ens passion troligen dör en långsam och utdragen uttråkningsdöd.
• Hur dyrt det är med tre barn och deras kläder och aktiviteter. Jag hade typ varit miljonär om vi inte haft barn. Men jag är ändå mycket rikare förstås!
• Hur arg man kan bli på sitt barn. Sjukt arg.
• Hur man gillar dem så mycket att det är svårt att fullfölja sina hot som ofta uttalas när man blir arg.
• Att jag inte kan vara ifrån dem längre stunder utan att längta ihjäl mig efter dem. Ju yngre barn desto intensivare längtan. Typ nästan fysisk.
• Att jag alltid förväntas vara den äldre och klokare.