Svår torka...

...råder på bloggen, vilket som vanligt betyder full aktivitet i det vanliga livet.

Jag har hunnit fylla 40 år. Helt obegripligt. Jag känner mig snuvad på 10 år som jag mentalt inte har hunnit med blandat med en tacksamhet över allt jag har hunnit med under alla år och alla människor som jag gillar som finns i mitt liv.

Vi har hunnit med en 40+40-årsfest på Krusenbergs herrgård. Ett stort fett tack till alla som ville vara med. Ni vet vilka ni är. :-)

 

 

 

 

 

 

Efter det har det varit galet på alla fronter med jobb, barnaktiviteter och att samtidigt hinna med hus och hem. Därför var det extra skönt med en alldeles underbar stughelg. Varmt, skönt och lugnt. Vi har badat (ja, inte jag förstås), gosat, bryggat oss, bakat (verkligen jag), lekt med grannarna, klippt gräs och spelat spel. Allt i fantastiskt fint väder!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Imorgon drar Per till Malaga och lämnar mig ensam med barnen. Ovanligt faktiskt. Vi kan typ öva på att vara skilda och jag kan leka att det är min vecka. Man vet ju aldrig vad nästa 40 år har att bjuda på, så det gäller att vara beredd.

Bra eller dålig?

Jag har många gånger tänkt och trott att man måste ha en medfödd talang för något för att vara/bli bra på det. Med den inställningen kan man ju missa väldigt mycket roligt i sitt liv. Nu (när jag blivit äldre och klokare) har jag till ganska stor del omvärderat detta. Jag låter mig vara ganska dålig, försöker efter bästa förmåga att inte känna att jag och min inte alltför välutvecklade förmåga drar ner andra och så övar jag istället på att bli bättre. Låter säkert självklart för andra, men för mig har det tagit ett halvt liv att komma till denna insikt.

Jag vill ju också att barnen ska känna att de duger som de är, att huvudsaken är att man övar och för att verkligen kunna implementera detta hos dem måste man nog försöka känna detsamma om sig själv. Barn är bra.

På tal om barn så har Levi-barnet fått dille på att cykla. Eftersom han är en riktigt stor trafikfara (har mer koll på sina medcyklister än omgivningen), så cyklar vi tillsammans. Väldigt mysigt. Och man kan ju inte säga till sitt barn att man inte ids cykla eftersom det får som konsekvens att man hindrar barnet från aktivitet. Han föredrar cykeln framför iPaden och det är ju liksom stort.

 

Privat blogg

Hej!

Från och med juni kommer jag att göra bloggen privat. Det innebär att ingen kan läsa den utan mitt tillstånd. Vill du läsa den är du välkommen att mejla det till mig på: linda.bergstrand@hotmail.com så lägger jag till din e-postadress!

Vårenergi

Nu när förkylningen äntligen är över är vårenergin tillbaka! Vi har röjt och rensat i först Elliots rum (där det ska tapetseras) och sedan i Levis rum. Levis rum tenderar att bli ett skrotupplag av begagnade syskonsaker. Alla småbarnspryttlar och böcker har rensats ut och det som kunde säljas har sålts. Billigt. Då går det fortast.

Förutom den nästan oändliga vårenergin är det inte mycket i övrigt som påminner om vår. Regn, hagel, kyla gör att det mer känns som höst. Fast nu när jag tittar ut har åtminstone löven blivit pyttelite gröna här ute, så kanske, kanske blir det riktig vår alldeles snart?

Varning för sjukdomsinlägg!

Jag är superförkyld och helt täppt i hela huvudet. Jag tycker att det är väldigt obehagligt att vara täppt nattetid så jag har tagit nässpray. Men jag vet inte om jag inte tål det eller vad problemet är? Alldeles oavsett vilken sorts nässpray jag använder (nu tog jag en dunderkur eftersom jag förra förkylningen fick en 5-veckors bihåleinflammation som jag tänkte undvika denna gång), så blir jag "beroende" typ på direkten. Jag blir ju förstås helt avsvälld i huvudet när jag tagit nässprayen, men så fort jag försöker att inte använda den så är jag ännu täpptare än jag var när jag började. Varför?

Nu har jag i alla fall slutat och istället gjort två rejäla nässköljningar med saltvattenlösning. Känns lite som att dränka sig själv och så börjar det spraka i hela huvudet (jag kanske gör fel även med den?).

Ser fram emot en snart förkylningsfri Linda.

Citat

Levi: "Ibland när jag blundar och tittar igen är det först alldeles svart som innan man fanns."

Så poetisk han är ibland, den där sonen.

Stugan från ovan

Jisses vad tiden går fort när man har roligt! Påsken hann knappt börja förrän den var över. 

När våra gäster hade åkt tittade solen fram och vi promenerade ner till Siljan där samfälligheten håller på att bygga en ny båtbrygga.

 

Utemöblerna åkte fram! Varför leka med leksaker när man kan leka med skottkärran?

 

Vi träffade grannarna och blev bjudna på en helikoptertur. Vi rymdes inte alla, så en av oss fick stanna på marken. Tyvärr blev det jag. 

 

Fin bild på stugan från ovan!

 

Elinas huvud i förgrunden och Gesundaberget lite längre bort.

 

Gesundaberget från ovan.

 

En liten skogstur med sexhjuling bjöd grannarna på också. Till alla barns stora förtjusning!

 

Nu är vi dock hemma igen och vi har besök av världens förkylning. Vika tvätt står på dagens agenda. Det räcker och blir över för den som känner för att göra oss sällskap!

Påsk!

Glömde påskpyntet hemma, men det blev visst påsk ändå! Som tur är har jag Elina och hon hade med sig några stackars kycklingar åtminstone. Barnen är nöjda med att vi i alla fall inte glömde påslgodiset. 😉

Vi åkte till stugan måndag kväll och stannade över natten. Tisdag åkte vi till Anna och Tonys hyrda stuga i Sälen. Två dagar med fantastisk skidåkning! Vi har åkt så mycket att när vi väl kom tillbaka till Gesunda ville ingen åka mer slalom här. 😊

Utsikten från stugan!

 

Första dagen åkte vi i Hundfjället och Tandådalen

 

  

 

Andra dagen åkte vi i Lindvallen

 

 

"After ski"

  

Torsdag eftermiddag åkte vi tillbaka till Gesunda och tog med oss det eminenta sällskapet. Vilken påsk! Vi har, som sagt, åkt och åkt i fantastiska backar, haft supersällskap, ätit gott (och alldeles för mycket), spelat en massa Chicago och haft det alldeles utmärkt!

Lite godisregn i Gesunda

 

Idag är det påskafton och våra gäster drar vidare, medan vi blir kvar i stugan några dar till. 

Surrealistisk helg

I fredags var jag på väg till Södertälje tillsammans med Levi och Elina för att fira en väns födelsedag. Samtidigt pratade jag med Per i telefon. Mitt under samtalet sa han att någon hände precis utanför hans jobb. Det var en galning som kapat en lastbil och mejat ner folk på Drottninggatan. Per såg skadade alldeles utanför fönstret. Jag blev omkörd av säkert 7 polisbilar och ambulanser. Jag tänkte att det lär dröja innan Per kommer hem, så jag vände i Häggvik och åkte tillbaka hem till Elliot.

Sedan följde en lång väntan. Helt själviskt tänkte jag mest på Per och önskade att han skulle komma hem snabbt och helskinnad. Sent omsider gjorde han det också, men jag fick plocka upp honom på Arlanda. Samtidigt läste vi i princip allt om terrordådet och insåg att många inte haft samma tur. 

Parallellt med detta surrealistiska scenario fortsätter livet som vanligt, konstigt nog. Jag lärde mig både pochera ägg och göra hollandaisesås och så målade jag om Levis tripptrapp-stol. Vi städade och packade för påsken, cyklade i det fina vädret och jag och Per såg Lisa Ekdahl igår kväll.

 

 

Per 40 år!

Min älskling har fyllt 40 år! Mitt bästa tips för ett långt och lyckligt äktenskap är att gifta sig med någon som han. Han är snäll, smart, snygg och händig. Och så gillar han mig. Vilken tur jag har haft!

Jag har länge planerat hans födelsedagspresent som var en överraskning i form av en Londonresa! I onsdags berättade jag att jag sökt ledigt för honom på jobbet på fredag och att han skulle packa. Pers mamma och min mamma stod för barnvaktningen och vi drog till Arlanda tidigt fredag morgon. Väl där gav jag Per hans pass och när vi närmade oss British Airways förstod han att vi skulle till London!

Vi checkade in på hotellet och begav oss iväg på sightseeing på direkten.

Här på Picadilly circus.


Big Ben i all sin prakt!


Jättegod pasta hos Jamie Oliver.


I en nu för tiden icke allt för välanvänd (?) telefonkiosk.


Vid London-eye. Med solen i mitt eye.


Efter många timmars promenad åkte vi till Peter och hans fru och åt en god middag. Fantastiskt sällskap och fantastisk mat och dryck!

På lördagen shoppade vi och så träffade vi Anneli och Göran vid Tower Bridge.

























Vi åt också världens godaste fish and chips på Mayfair Chippy!














Våren hade kommit lite längre i London.
 

Lite gos hann vi med.

Märklig blandning av väldigt gamla och väldigt nya byggnader vid Towern.

Egg Benedict med sparris på flygplatsen innan det var dags att åka hem!


Födelsedagsmiddag hos Gordon Ramsey. Mat och service i världsklass!



Den bästa förtjänar allt det bästa!