Barndomskamrater

Det är något speciellt med ens barndomskamrater. Man har sovit över hos varandra, grälat med varandra, blivit uppfostrad av varandras föräldrar, lekt med leksaker ihop, druckit i smyg ihop, gråtit ihop och delat så otroligt många stunder med varandra. När man var liten var man ju med sina kompisar i massor av timmar i sträck och umgicks intensivt och inte sporadiskt som det ofta blir nu för tiden. Så skapas också livslånga band.

Ikväll har jag fått förmånen att vara med några av mina barndomsvänner - Sofia, Catarina och Åsa. Jag är så glad att vi fortfarande känner varandra!