Känner mig som en tjurig tvååring (och alla ni som haft tjuriga tvååringar vet att "NEJ" är ett vanligt förekommande ord)! Jag har varit hos doktorn och meddelat att mitt huvud fortfarande är helt täppt (känns som någon våldat in bomull genom näsan och upp i hjärnan ungefär) och hans ordination (förutom redan ordinerad penicillin, rinexin, nasonex, nässkölj och vattenångning) är tålamod. Jag säger bara "NEJ!" på den.
Vet ni om att det kan ta 2-3 månader för en bihåleinflammation att läka ut, även med hjälp på traven (hittills har det gått tre veckor)? Jag har INTE tid att pausa livet i 2-3 månader!
Idag knastrar det lite i det helt täppta örat och jag väljer (för att hålla mig vid mina sinnens fulla bruk) att tolka det som att jag är på bättringsvägen. Imorgon ska vi åka till fjällen (jag har dock ett läkarintyg som avråder mig från detta) och det återstår att se hur det går.
Jisses, som jag gnäller får jag snart döpa om denna blogg till sjukdomsbloggen.
Denna blogg handlar om mitt liv. I mitt liv är familjen och framförallt barnen viktigast, men i takt med att barnen blivit stora skriver jag mest om vardagliga saker som jag funderar på. Det kan handla om hur man ska förmå sig att börja gilla matlagning eller hur kroppen kan motarbeta den enda träning jag verkligen gillar (padel). Lite så.
onsdag 23 mars 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Årets lista 2025
Gjorde du något 2025 som du aldrig gjort förut? Genomdrev du någon stor förändring? Jag provade en höghöjdsbana för första och sista gånge...
-
Jag är inte en person som lätt kommer på vad jag vill ha i födelsedagspresent. Men i år har jag kommit på att jag vill ha en klänning. Jag h...
-
Det finns som tur är liv fortfarande, bara inte på den här bloggen. Detta inlägg blir mitt sista. Jag började blogga 2007 när Elina var en b...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar