Intensiv helg!

Per hade det trevligt i London och jag och Levi hade det trevligt först på dop i Luleå och sedan på kalas i Piteå. Jag glömde (i vanlig ordning) kameran i Alsike, men det var nog tur för jag tror inte att jag hade kunnat släpa på en enda sak till! Vi klarade oss undan både askmoln och feber. Barnen överlevde att sova hos först farfar och sedan farmor. 1000 tack för barnvaktningen! Alla var vi nog glada att vara hemma till slut ändå!

Levi på väg till Arlanda. Väldigt behagligt resesällskap.

Freddes kalas! Man ser halva Emil, hela Levi, halva mig och gammelmorfar Bengt i bakgrunden.

Fredde gosar med Levi

Mormor och Levi, båda lika glada att ses!


Hemma igen. Hela andra generationen Bergstrand

Svårt att ta kort på hela familjen

Pappan i familjen hade med sig roliga underlägg i morsdagspresent!

Tiger-Levi i sitt esse!

Imorgon...

... ska Per åka till London och tidigt lördag morgon åker jag till Luleå med Levi för att gå på dop. Elliot och Elina ska sova en natt hos farfar och en natt hos farmor. Det blir nog spännande för oss allihopa eftersom de i princip aldrig sovit borta utan föräldrar. De stora barnen har packat för fullt och jag med för den delen. Min feber har kommit tillbaka, men askmolnet har åtminstone dragit förbi (= ett orosmoment mindre).

Vår glada 5-månadersbebis som är så gullig att man bara vill stanna klockorna! Han är dessutom väldigt förtjust i sin mamma som man ser här på bilderna nedan. (Det är naturligtvis väldigt ömsesidigt.)

"Hej pappa!"

De stora barnen verkar åtminstone inte oroliga. Men mamma kommer att sakna er!

Målarmästare Munter

Jag hade en bok när jag var liten som hette Målarmästare Munter. Kanske var det den som väckte mitt målarbegär? Hela familjen gillar i alla fall ansiktsmålning!

Elina har valt hur hon ska se ut själv.

Elliot vill alltid vara farlig.

Elina målade mig. Här närmade sig febern 39 grader, så det är inte bara färgen som gör att jag ser lite härjad ut.

Sen bättrade lilla fröken på sin egen färg. En aning.

Oj!

Nu har jag haft bloggen så länge att jag börjar tycka att jag (men i ännu högre grad Per) ser bra äldre ut på bilderna nu för tiden än från början. Kanske dags att lägga ner bloggen...? Inte för att man blir yngre bara därför. :-p

Vi har haft världens bästa helg för övrigt! I lördags åkte vill till Knivsta marknad tillsammans med grannarna. Barnen åkte karusell, vi köpte karamell (och torkat renkött till mig) och fick med oss en ansenlig mängd heliumballonger hem. :-)

Sötaste tjejerna på gatan (och i världen förstås)!

Sen kom farmor och Björn och åt lite tårta och uppvaktade mig. Tack för det! Därefter grillade vi med tre andra grannfamiljer och hade det supermysigt. Däremellan någonstans hann vi också med att tvätta och olja altanen... Igår var Elliot hos en kompis hela förmiddagen och sedan provade han på handboll. Elina var på simskola med Per och jag sprang som ett torrt skinn inne i hemmet för att hinna med "det vanliga". Phu!

Imorse åkte Per till Göteborg och lämnade mig själv med alla våra gobitar. Jag läste igår om ett nytt askmoln som var på väg in. Per kan ju bara våga bli strandsatt på flygplatsen!

Just nu är Elliot i skolan, Levi sover och Elina hjälper mig att blogga/tjatar om att få spela. :-)

Puss på näsan...

Elliot är så glad och kärleksfull mot sin lillebror (ja, mot sin lillasyster också när andan faller på och hon inte är på bråkhumör). Det gulligaste är när han ska säga godnatt till Levi. Då säger han: "Puss på näsan, kram på kinden och en liten klapp på pannan". :-)

34 år!

Jaha, så var jag 34 år gammal. H U R gick det till? Ska man bli så här förvånad varje födelsedag från och med nu eller hinner den mentala åldern ikapp till slut?

Dagen fick i alla fall världens bästa start! Det är nog första gången jag faktiskt sovit när någon kommit in och sjungit på min födelsedag (ja, jag har låtsats tidigare år). Per, Elliot och Elina kom in med skönsång och paket. Yrvakna Levi såg ut som att han sett spöken. :-) Jag fick så fina teckningar där barnen ritat mig som klappar katter. Det värmde så skönt i mitt mammahjärta! Och så fick jag ett hack- och rivtillbehör till min köksmaskin som jag bara var tvungen att prova kl. 8. :-D

Fast vem behöver egentligen en köksmaskin när man har världens bästa och sötaste hushållsassistent?



Och en som gärna vill hjälpa till han också. Han behöver bara öva ett litet tag till.

Ååå...ångest

Vi har dagisångest. Elina har fått plats på ett nytt dagis här i närheten från och med hösten. Men det är ju så fruktansvärt stora barngrupper! På "storbarnsavdelningen" är det 30 (!!!) barn på 4 personal (inte ens 4 heltidare). Även om de delat avdelningen i två delar så är det ju inte riktigt klokt. Tala om personalotäthet. På småbarnsavdelningen är det som minst 17 barn. Och det är inte på något sätt unikt. Det ser ut så här i hela alsike, förutom på Piratskeppet där man dock får göra en ansenlig mängd eget jobb. Knivsta kommun - hur kan det få vara så här år efter år?!

Hur ska personalen rimligen kunna se och bemöta varje barn efter deras behov? Och hur ska barnen hålla sig friska ens en vecka från och med hösten? Vi har nog problem med sjukdomar även när dagis och skola inte är inblandade.

Helst vill jag ju ha den lilla stumpan hemma, men eftersom det verkligen är att gå emot normen (konstigt nog verkar det som att alla andra tycker att dagis är bättre än hemmet) så blir hon ju rätt ensam om det. Men om vi ändå gör så kanske hon och Levi kan få gå på Piratskeppet vilket ju skulle kännas väldigt mycket bättre (alla dagar utom städdagarna). Det är inte lätt när det är svårt.

Elina är förkyld och har lite feber. Hon däckade på mattan den lilla finingen.

Ingen ville hjälpa till att baka, men gärna att smaka. :-)

Elliot kan inte sluta gosa på sin lillebror. Bokstavligen.

Sommarfint ska det vara!

Vill ha den där kameran!!

En tungvrickare

Levi har de senaste två dagarna upptäckt att han har en tunga. Han använder den flitigt och det ser riktigt roligt ut. Dessutom kraxar han som en fågel. :-)



Stora killen kan numera sitta vid köksbordet. Det krävs dock en handduk för att det inte ska bli så vingligt. 4,5 månader gammal är Levi 66 cm och väger 7800 g.



Vi slog på stort och köpte en studsmatta. Rolig motion! Elliot har studsat bort flera timmar av denna dag, ensam och med kompisar.



Levi och pappa skruvar tillsammans. Det ska börjas i tid...

Lilla kära

Jag är fortfarande så förfärligt kär i min bebis! Han är så mjuk och go´ och nästan alltid glad. Som den "trea" han är hänger han med mycket på övriga familjemedlemmars aktiviteter och verkar väldigt nöjd med det. Idag har vi varit ute hela dagen och lekt med goda grannar. Här myser Levi med pappa.



Han har blivit en stor 4-månaderskille som numera kan sitta och bada. Men man får akta så han inte dyker framåt, då han gärna vill ta vattnet.



Jag måste också berätta något roligt. Elina var i köket och det var så ovanligt tyst där att jag var tvungen att fråga vad hon höll på med (man vet ju aldrig med den damen). Till svar fick jag "Ingenting allvarligt, mamma." :-) Nämen då så.

Livet i bilder

Nu när vi har återhämtat oss från alla baciller så ska jag visa vad vi har gjort senaste veckan.

Igår hade jag och Per gemensamt födelsedagskalas med underbart väder, släktbesök och grillning!

Två av gästerna, varav en dreglig. :-)

Söta kusiner som gillar att leka tillsammans!

Levi poserar glatt i gubbyxor.

I pappas famn är det lätt att somna, för han hummar alltid så mysigt. Sen har han ju sin patenterade bebis-lunk också.

Så här fin är min stora kille, i detta fall på väg till disco.

Tumgnagaren Levi.

Tjusig i kläder från Annika och Ingemar, på lekfilten han fått av mormor.

Alla älskade barn!

En parentes

Jag har dille på gamla kort (har inte så många själv dock) och brukar inventera när jag är i Piteå (det är ju alltid roligare om det är någon man känner på korten). Hemma hos mormor (min alltså) hittade jag kort på mig själv (och Maud i fönstret). :-)

Lite likt Levi va?



Konstigt att man ägnar en betydande del av uppväxten åt att ogilla sitt utseende (i alla fall i mitt fall) och sen vill man ändå att barnen ska likna en. Och när de (eller kanske även fast de) gör det tycker man att de är sötast i hela världen. (Det tycker jag ju förstås om Elina också som liknar Per.)

Har jag nämnt att jag gillar att prata i parenteser?

Söt tjej!