Ååå...ångest

Vi har dagisångest. Elina har fått plats på ett nytt dagis här i närheten från och med hösten. Men det är ju så fruktansvärt stora barngrupper! På "storbarnsavdelningen" är det 30 (!!!) barn på 4 personal (inte ens 4 heltidare). Även om de delat avdelningen i två delar så är det ju inte riktigt klokt. Tala om personalotäthet. På småbarnsavdelningen är det som minst 17 barn. Och det är inte på något sätt unikt. Det ser ut så här i hela alsike, förutom på Piratskeppet där man dock får göra en ansenlig mängd eget jobb. Knivsta kommun - hur kan det få vara så här år efter år?!

Hur ska personalen rimligen kunna se och bemöta varje barn efter deras behov? Och hur ska barnen hålla sig friska ens en vecka från och med hösten? Vi har nog problem med sjukdomar även när dagis och skola inte är inblandade.

Helst vill jag ju ha den lilla stumpan hemma, men eftersom det verkligen är att gå emot normen (konstigt nog verkar det som att alla andra tycker att dagis är bättre än hemmet) så blir hon ju rätt ensam om det. Men om vi ändå gör så kanske hon och Levi kan få gå på Piratskeppet vilket ju skulle kännas väldigt mycket bättre (alla dagar utom städdagarna). Det är inte lätt när det är svårt.

Elina är förkyld och har lite feber. Hon däckade på mattan den lilla finingen.

Ingen ville hjälpa till att baka, men gärna att smaka. :-)

Elliot kan inte sluta gosa på sin lillebror. Bokstavligen.

Sommarfint ska det vara!

Vill ha den där kameran!!