Jaha.

Man förstår ju att vabbningen ska börja om igen när hösten kommer. Ändå är jag aldrig förberedd. Elliots timing är dessutom usel eftersom han och Per åker till London imorgon. Men han är på intet sätt döende och hinner förhoppningsvis pigga på sig. 

Själv sprang jag 3 minuter snabbare igår på min 4 km-runda! Oj. Oplanerat men kul. Kanske för att jag var lite mörkrädd.