BVC-pärsen och text-tv
Idag skulle vi till BVC för att Elina skulle på läkarkontroll och få sin andra vaccinationsspruta. Per skulle komma hem på lunchen och skjutsa oss. För det första var han sen, så vi fick nästan stressa ihjäl oss för att hinna iväg i tid, och för det andra var han så stressad att han lyfte in Elliot i bilen fastän Elliot är inne i en kan-själv-fas och blev minst sagt väldigt arg. Så när vi kom fram till BVC en minut över utsatt tid hade jag Elina, vagnen med skötväskan, min egen väska och en gallskrikande Elliot att ta hand om och då åkte Per och lämnade mig i sticket! Han som satt igång hela cirkusen! Jag fick slita Elliot i armen för att överhuvud taget komma in i hallen och sen ge bort Elina till BVC-sköterskan som vi träffade för första gången, bära Elliot gallskrikande in i rummet, låsa dörren så jag kunde försöka klä av Elina och samtidigt trösta Elliot. Elina blev så uppjagad över gallskriket och den främmande människan att hon också började gråta. Där ett tag övervägde jag starkt att börja gråta själv, men hur skulle det ha sett ut?
När jag äntligen - finally - fick tyst på Elliot hade jag nästan tappat Elina i golvet. BVC-sköterskan frågade försiktigt hur det egentligen står till hemma i vår familj och jag försökte förklara att i vanliga fall är det oftast lugnt och hoppas att jag lät trovärdig (det är ju sant, men det här var en ovanligt jobbig pärs). Jag kan säga att skilsmässan hängde i luften.
Den stackars lilla gumman var i alla fall duktig (som vanligt) och genomgick kontrollen u.a. Hon blev vaccinerad med bara ett litet pip. Hon fick dock en remiss till hudspecialist då hon har vad som ser ut som små finnar som förökar sig. Vi hoppas att det inte är någon fara.
Per var som tur var ångerfull över den förfärliga lämningen och har lovat att vara min underordnade under helgen och göra allt jag begär. Så nu sitter jag här framför datorn medan han underhåller barnen. Inget ont som inte för något gott med sig. Snart ska jag åka och köpa lampor dessutom!
På tal om något annat så har jag länge funderat över hur det kan komma sig (så här i moderna tider när tekniken går framåt i rasande fart) att text-tv är så otroligt förlegat och slött att försöka bläddra i. Jag tror jag ska bojkotta text-tv för all framtid från och med precis just nu.
När jag äntligen - finally - fick tyst på Elliot hade jag nästan tappat Elina i golvet. BVC-sköterskan frågade försiktigt hur det egentligen står till hemma i vår familj och jag försökte förklara att i vanliga fall är det oftast lugnt och hoppas att jag lät trovärdig (det är ju sant, men det här var en ovanligt jobbig pärs). Jag kan säga att skilsmässan hängde i luften.
Den stackars lilla gumman var i alla fall duktig (som vanligt) och genomgick kontrollen u.a. Hon blev vaccinerad med bara ett litet pip. Hon fick dock en remiss till hudspecialist då hon har vad som ser ut som små finnar som förökar sig. Vi hoppas att det inte är någon fara.
Per var som tur var ångerfull över den förfärliga lämningen och har lovat att vara min underordnade under helgen och göra allt jag begär. Så nu sitter jag här framför datorn medan han underhåller barnen. Inget ont som inte för något gott med sig. Snart ska jag åka och köpa lampor dessutom!
På tal om något annat så har jag länge funderat över hur det kan komma sig (så här i moderna tider när tekniken går framåt i rasande fart) att text-tv är så otroligt förlegat och slött att försöka bläddra i. Jag tror jag ska bojkotta text-tv för all framtid från och med precis just nu.
Kommentarer