Jag är inne på min femte (!!) förkylningsvecka och jag mår uselt. Inatt har jag sovit fem dåliga timmar, resterande natt har jag hostat och hostat och hostat. Under mina fem dåliga timmar har jag dessutom ammat. :-( Elliot och Elina är också förkylda, men inte alls lika mycket som jag (tack och lov!!). Per gick upp och hämtade Molipect till mig, men det hjälpte inte. Något starkare kan jag ju inte ta medan jag fortfarande ammar. Per är hemma idag, då jag känner mig som ett vrak och dessutom har huvudvärk på grund av all hosta. Hela kroppen värker och jag skulle göra i stort sett vad som helst för att bli frisk och alert igen.
Jag känner mig dessutom en aning stressad då jag ska sjunga på dop på söndag, förbereda Elliots två födelsedagskalas, handla presenter, baka, putsa fönster och hinna få upp gardiner på övervåningen innan vi bjuder hit folk plus att Per har sin intensivaste jobbperiod någonsin just nu. Hans chef presenterade igår ett schema som inkluderar tiden runt Elliots födelsedag när det är tänkt att Per ska jobba 10-timmarsdagar och ena veckan sluta kl. 21 varje dag. Blä!!!
Igår hade jag för avsikt att rycka upp mig och bli frisk av min nya, positiva energi. Detta slutade dock i en katastrofnatt och idag har jag istället för avsikt att gnälla tills öronen lossnar på alla lyssnare, så kanske jag piggar på mig å det snaraste.
Denna blogg handlar om mitt liv. I mitt liv är familjen och framförallt barnen viktigast, men i takt med att barnen blivit stora skriver jag mest om vardagliga saker som jag funderar på. Det kan handla om hur man ska förmå sig att börja gilla matlagning eller hur kroppen kan motarbeta den enda träning jag verkligen gillar (padel). Lite så.
tisdag 16 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Årets lista 2025
Gjorde du något 2025 som du aldrig gjort förut? Genomdrev du någon stor förändring? Jag provade en höghöjdsbana för första och sista gånge...
-
Jag är inte en person som lätt kommer på vad jag vill ha i födelsedagspresent. Men i år har jag kommit på att jag vill ha en klänning. Jag h...
-
Det finns som tur är liv fortfarande, bara inte på den här bloggen. Detta inlägg blir mitt sista. Jag började blogga 2007 när Elina var en b...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar