3-årskalas, 30-årskalas och 50-årskalas

2007 är året som i mitt liv är det då alla fyller år hela tiden och oftast jämnt dessutom. Förra helgen fick vi 3-årskalas nr 2 avklarat och det var jätteroligt! Alla inbjudna kunde inte komma och det var nog bra (så här i efterhand) för det var alldeles proppfullt av glada och kalasiga barn med föräldrar och syskon! En Bamse-tårta tillverkades och fika dukades fram för minst dubbelt så många människor och Elliot fick en massa fina paket! Elina låg på golvet mitt i smeten bland barn, paket, godis och tårtsmulor och njöt. :-)

Efter kalaset fick barnen förkylningar som brev på posten. Elliot har haft sitt första kruppanfall, vilket inte var roligt. Elliot hostade slem som varken åkte upp eller ner och fick panik när han inte kunde andas som vanligt. Jag kände mig ändå ganska lugn och virade in Elliot i en filt och öppnade balkongdörren och då gick anfallet bort efter en stund. Sen gick Elliot och Per på nattpromenad (Elliot nedbäddad i vagnen naturligtvis) i en halvtimme enligt inrådan från sjukvårdupplysningen och med en Molipect-kur har han inte behövt ha något fler anfall som tur är. Elina har haft diarrée som inte gått över på mer än en vecka, men nu verkar det vara på bättringsvägen. Nu är hon dock superförkyld! Det är inte lätt i småbarnsfamiljer i virustider!!

I förrgår åkte vi (alla sjukdomar till trots) till Piteå för att fira mammas 50-årsdag. Det nya urusla systemet att man inte får ta med sig barnmat på flyget (på grund av att det är mer än 100 ml halvflytande och såldedes ett presumtivt sprängämne)och en försening gjorde att Elina inte fick någon middag förrän supersent! Det är ju gräsligt! Vad ska man göra om flyget är ännu mer försenat undrar jag? Nåja, igår firade vi i alla fall mamma och det var jättetrevligt! Anna hade lagat jättegod och jättefin mat och mamma hade också lagat en massa mat och Gunhild kom med fika, så vi har inte behövt svälta. Sen åkte vi direkt från 50-årsfest med buffé till Catarinas 30-årsfest med buffé. Phu! Elina var dock inte så solskensglad med sin dunderförkylning som precis var på väg att bryta ut, så vi kunde inte stanna så länge.

Idag är det dagen efter. Man behöver inte ha konsumerat en massa alkohol för att känna sig lite bakis. Man behöver bara ha varit uppe mitt i natten med hostiga barn, som sen inte har vett att sova till kl. 11. Dock sov Elliot säkert till 7.30 och Elina till 8.30, så jag har det ju inte så dåligt i alla fall.